Konsument » Vägledning för en bättre arbetsmiljö

Vägledning för en bättre arbetsmiljö

Begreppet arbetsmiljö omfattar de förhållanden som råder på en arbetsplats, samt den miljö som människor dagligen arbetar i. Arbetsmiljö handlar också om möjligheter och förutsättningar för anställda att kunna göra ett så bra jobb som möjligt. En god arbetsmiljö påverkar ett företags produktivitet i positiv riktning, medan en ohälsosam arbetsmiljö i de flesta fall innebär motsatsen.

I denna guide har vi samlat information och resurser som är relevanta för just ämnet arbetsmiljö, vi hoppas att du kan ta hjälp av de tips vi förmedlar – både som arbetstagare och som arbetsgivare – och se till att din arbetsplats har en arbetsmiljö som är behaglig för alla.


Fysisk arbetsmiljö – synliga och osynliga problem

När man pratar om arbetsmiljö, är det mycket möjligt att det första man tänker på är den fysiska miljön. Höga ljudnivåer, skadliga kemikalier och farliga maskiner är några av de faktorer som påverkar arbetsmiljön.

Riskbedömning

Mycket är idag mätbart. Därför är det av stort värde att undersöka en arbetsplats för att se vilka eventuella åtgärder och förbättringar som bör vidtas. Vid en så kallad riskbedömning, kartläggs flera faktorer som kan ha en negativ påverkan på den fysiska arbetsmiljön. Dessa kan exempelvis handla om buller och ljudnivåer, arbetsklimat och fukt, kemikalier, damm och luftkvalitet. Det är även av yttersta vikt att det finns beredskap, material och utrymningsrutiner vid en eventuell brand. Baserat på vad riskbedömningen visar ska sedan åtgärder föreslås som ska minska riskerna. Därefter görs en handlingsplan som sedan följs upp för att se om de föreslagna åtgärderna lyckades minska problemen. Riskbedömningen ska också undersöka social förhållanden.

Dolda faror

Det är viktigt att påpeka att inte all ohälsa märks. Det finns dolda faror som först blir synliga när de redan gjort skada. I en vanlig kontorsmiljö kan det finnas minst lika många arbetsmiljöproblem som i en verkstad eller på ett industrigolv, men med skillnaden att det inte är lika synliga. Enligt Arbetsmiljöverket kan dessa riskfaktorer exempelvis handla om något av nedanstående:

Bristande ergonomi – mer än bara bord och stolar

Ergonomi handlar om samspelet mellan människa och arbetsplats, samt att i så stor mån som möjligt förebygga ohälsa, skador och olyckor. Ergonomi innebär såväl organisering som arbetsplanering, som att rätt arbetsutrustning införskaffas och brukas. God ergonomi på arbetsplatsen har inte bara en positiv inverkan på arbetstagare och chefer, utan gynnar även företaget i sig. Ett företag med välfungerande, ergonomiska lösningar, presterar bättre och är lönsammare på sikt.

Dåliga ergonomiska förhållanden kan exempelvis vara felinställda skrivbord eller stolar, monotona rörelser som upprepas, eller datorer som placerats på obekväm position eller höjd. Det är viktigt att såväl bord och stolar är höj- och sänkbara med avlastande stöd för armar och rygg. En mjukare matta är lämpligt om du står upp och arbetar. När det kommer till verktyg och arbetsutrustning, gynnas ofta företaget i såväl produktions- som lönsamhetssyfte, av att införskaffa något dyrare, men mer ergonomiskt hälsosam utrustning.

Om du har ett arbete där du inte ges mycket rörelse, är det viktigt att ha i åtanke att det inte finns någon perfekt arbetsställning, utan att det snarare handlar om att variera position så mycket som möjligt för att undvika att du sitter eller står på samma sätt under längre perioder. Kroppen behöver omväxling, även när det kommer till olika former av belastning. Därför bör belastningen skifta i största möjliga mån.

Dåliga ergonomiska förhållanden kan även handla om dålig luft, dålig rumsakustik eller bristande ventilation. Detta kan vara avgörande för yrkesgrupper som ofta använder rösten i sitt arbete, exempelvis lärare. På sikt kan detta utvecklas till röstproblem. Även ljuskällor är av största vikt, eftersom för skarp eller för svag belysning kan leda till kroppsliga felbelastningar och värk. Detta eftersom att du riskerar att hamna i obekväma arbetsställningar för att se bättre eller undvika en alltför skarp belysning.

Om du som anställd upplever en ohälsosam arbetsmiljö med brister i ergonomin, bör du i första hand vända sig till arbetsgivaren då denne bär det huvudsakliga ansvaret. Om situationen inte förbättras, kan du ta kontakt med arbetsplatsens skyddsombud alternativt fackförbund.

Utmattningssyndrom – när tröttheten inte går över

Utbrändhet kan bero på olika saker, situationer och livshändelser. Det är också högst individuellt hur symptomen upplevs. En av de vanligaste orsakerna är dock långvarig stress, hög arbetsbelastning samt en upplevelse av att inte kunna kontrollera sin livs- eller arbetssituation. Arbeten med monotona uppgifter eller röriga moment kan också lägga grunden för diagnosen. Vanligast är att en kombination av arbetsplats och privatliv ligger till grund för insjuknandet.

Utmattningssyndrom slår sällan till över en natt, utan symptomen kommer oftast gradvis och smygande. Det är inte ovanligt att inte känna av dem förrän de redan hunnit göra skada. Vanliga tecken på utmattning är sömnproblem samt en trötthet som inte går att sova bort. Du upplever ofta humörsvängningar och flera känslomässiga symptom med ångest, oro och ängslan. Det kan även vara svårt att hålla humöret uppe. Utmattningssyndrom ger i många fall även fysiska besvär, som kan visa sig i form av hjärtklappning, mag- och tarmproblem, yrsel och svimningskänslor, kroppslig värk och ljud- och ljuskänslighet. Ytterligare symptom är också tillfälliga minnesförluster och koncentrationssvårigheter.
Utmattningssyndrom leder ofta till depressionsliknande symptom, vilket också är ett tillstånd som mer än hälften av alla med utmattningssyndrom upplever.

För en drabbad individ, krävs det ofta lång tid med läkarvård och professionellt arbete för att komma tillbaka till vardag och arbete på bästa sätt. Du behöver se över sin livssituation och de faktorer som legat till grund för utmattningen, och ofta krävs en större förändring för att du ska kunna återhämta dig. Om du upplever att du har, eller är på väg att få, symptom på utmattning, är det viktigt att i god tid kontakta sin vårdcentral och/eller företagshälsovården på din arbetsplats. Det går även att ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Oavsett vilken kontakt du väljer, är det viktigt att inte vänta för länge. Ju tidigare du får hjälp, desto större är chansen att du undviker att bli allvarligt sjuk.

Som arbetsgivare bör du jobba förbyggande genom att kontinuerligt kontrollera och bedöma hälsa och miljö på arbetsplatsen. Här ska du se till att arbetsbelastning och arbetstider håller hälsosamma och normala nivåer, samt att den psykosociala miljön på arbetsplatsen är god. Det är även av högsta vikt att visa dig tillgänglig och öppen för samtal med dina medarbetare, att vara inkännande och lyhörd, och ta dig tid för varje individ. Ha som rutin att prata istället för att mejla.

Konflikter – om ni inte kommer överens

Friktioner och bråk på arbetsplatsen är inget ovanligt. Du väljer inte dina arbetskamrater, och ibland kan det vara svårt att komma överens med människor du kanske inte har någonting mer gemensamt med än ditt jobb. Konflikter bör dock lösas snarast möjligt eftersom olösta sådana är energislukare som på sikt kan skapa såväl dåligt arbetsklimat som än större problem. Som arbetsgivare bör du se till att det råder fullständig klarhet i vilka beteenden som är önskade och inte. Här gäller det att vara tydlig i kommunikationen med sina anställda, och visa på konsekvenser av icke-önskvärda beteenden.

Du bör även jobba förbyggande för konflikter. Som arbetsgivare kan du se till att aktivt främja ett stöttande och positivt arbetsklimat, samt att visa på vikten av beröm och positiv feedback, även medarbetare emellan. Att aktivt jobba för vänlighet och hövlighet på arbetsplatsen skapar djupare relationer mellan medarbetare, samtidigt som glädje och arbetsengagemang ökar. Dessutom minskar såväl sjukfrånvaro som depressioner och stressrelaterade besvär. Att hälsa på varandra och erbjuda en hjälpande hand där det behövs, är små gester med avgörande betydelser.

Bristande ledarskap – när chefen inte håller måttet

Bristande ledarskap kan bottna i en frånvarande chef, en dåligt organiserad arbetsplanering eller en rörig arbetsmiljö. Detta kan i sin tur skapa förvirrade och oengagerade medarbetarna. Det kan även visa sig som ohälsa samt minskad lojalitet gentemot företaget. På sikt kan detta ge ekonomiska konsekvenser för ett företag, konsekvenser som kan bli både dyra och besvärliga att ta itu med. Ett bra och välfungerande ledarskap är därför en viktig förutsättning för engagerade medarbetare och en gynnsam företagsmiljö. Vid stora arbetsomställningar eller i krissituationer är vikten av ett gott ledarskap än större, då förmågan till planeringsförmåga och rationellt tänkande tenderar att försämras. I dessa fall kan den enda lösningen vara att ta hjälp av en utomstående, det kan till exempel vara Företagshälsovården.


Psykosocial arbetsmiljö – ingen ska behöva må dåligt på arbetsplatsen

Arbetsmiljö handlar inte enbart om fysiska skador eller olycksfall och säkerhet. Det innebär också ett mentalt välmående som ser till varje individs psykiska hälsa och personliga behov. Det kan vara svårt att beskriva eller sätta fingret på vad psykosocial arbetsmiljö egentligen är. Upplevelsen är till största del individuell och sällan mätbar. Dock brukar man peka på vissa grundläggande faktorerna för en god psykosocial arbetsmiljö, såsom trivsel och trygghet på arbetsplatsen, samt hur vi interagerar med våra arbetskamrater.

Mobbning på arbetsplatsen

En av tio tillfrågade har någon gång upplevt att de utsatts för mobbning på arbetsplatsen. Mobbning kan förekomma i många olika former och se ut på flera sätt, vanligtvis delas det in i två huvudsakliga kategorier:

  • Arbetsrelaterad mobbning, som är inriktat på det arbete som den drabbade utför. Här kan andra leta fel i arbetsutförandet, dela ut omöjliga uppgifter som inte går att lösa, ge kritik eller undanhålla information.
  • Personinriktad mobbning kan å sin sida ta sig uttryck i form av utfrysning, ryktesspridning, att kollegor slutar hälsa, eller låter ett samtal tystna när offret kommer in i samma rum. Båda sorters beteende kan förekomma samtidigt.

Mobbning innefattar inte heller bara det kränkande beteendet i sig, utan även tystnaden från tredje part som står bredvid utan att ingripa. Detta beteende skapar en medskyldighet som inte är acceptabel. Om en enda kollega vågar kliva fram och sätta stopp för kränkning och mobbning av en medarbetare, brukar även modet infinna sig i den stora gruppen. Detta stöd kan i sin tur vara rent livsavgörande för en utsatt person. Det är viktigt som medarbetare att klart och tydligt visa att mobbning inte är acceptabelt. Här finns tips på åtgärder som du som kollega kan vidta om du märker att någon på jobbet utsätts för mobbing.

Det är svårt att svara på varför mobbning och kränkande situationer uppstår. Faktorer som olösta konflikter, dåligt ledarskap eller frånvarande chefer, vara en bidragande orsak. Ännu en riskfaktor kan vara en oorganiserad arbetsplats. Mobbning kan förekomma överallt, oavsett arbetsplats, men offentlig sektor där kontakten med människor är större, sägs vara en mer riskbenägen miljö. Frågor att ställa när du tittar på en arbetsplats psykosociala miljö, kan exempelvis vara om medarbetarna är jämställda och behandlas lika? Kan det förekomma osynligare former av diskriminering eller utfrysning?

Konsekvenser av psykosocial ohälsa

Psykosocial ohälsa på en arbetsplats får många allvarliga konsekvenser som ofta resulterar i långa sjukskrivningar. Att bli utsatt för ett kränkande beteende kan visa sig i form av en rad olika symptom. Otrygghet, försämrad självkänsla eller depression är bara ett fåtal av dem. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), är vanligt bland utsatta, vilket i sin tur kan yttra sig i ångestbesvär, mardrömmar, kroppslig värk och koncentrationssvårigheter. Hjärt- och kärlsjukdomar och stress är förekommande fysiska besvär, som kan komma som direkt resultat av psykosocial ohälsa på en plats där du förväntas vara trygg. Längre frånvaro från jobbet, eller i vissa fall totalt bortfall av människor i ännu arbetsför ålder, påverkar först och främst den utsatta och dess vardag, men också företaget i sig. Det bidrar på sikt även till samhällsekonomiska problem.

Vart kan du vända dig?

Om du som medarbetare märker av mobbning eller en psykosocialt ohälsosam arbetsmiljö, vänder du dig i första hand till din chef samt ditt skyddsombud eller fackförbund. Som arbetsgivare kan du vända dig till Företagshälsovården för hjälp och support i arbetet. Det går också att höra av dig till arbetsgivarorganisationer.

Om du själv är utsatt för mobbning, kan du försöka vända sig till en medarbetare som du litar på. Om den möjligheten saknas, kan du söka dig till Företagshälsovården eller till ett fackligt ombud. I annat fall kan du fundera på om det är värt att stanna kvar, eller eventuellt söka sig till en annan arbetsplats.

  • Kom ihåg. Varje individ har ett behov och en rättighet att känna sig behövd, lyssnad på med möjlighet till inflytande över sin arbetsplats. Ingen ska behöva må dåligt på sin arbetsplats.

Systematiskt arbetsmiljöarbete – skapa goda förutsättningar med egna åtgärdsplaner

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, är en rekommenderad metod att använda vid arbetsplatsers arbete kring hälsa och miljö. Begreppet uttrycker att arbetsplatsens miljöarbete är ett kontinuerligt och ständigt pågående arbete, som är väl kartlagt och organiserat. Det innebär också att man ständigt arbetar förebyggande, för att undvika skador, olyckor och ohälsosamma miljöer. Den så kallade SAM-snurran illustrerar arbetet i fyra punkter: undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroller.

Att starta upp ett arbetsmiljöarbete

Börja med att kartlägga och värdera arbetsmiljön. Formulera viktiga punkter, både för vad som bör åtgärdas men också vad som faktiskt uppskattas. Åsikter kring vad som redan är bra är lika viktiga som motsatsen. Alla aktiviteter och attityder påverkar arbetsplatsen, och du bör inte enbart gräva i fel och brister.

Själva undersökningen av arbetsplatsmiljön kan sedan gå till på ett flertal olika sätt. Skyddsronder samt olika former av mätningsarbete är exempel på kartläggningsmetoder av den fysiska arbetsmiljön. Arbetsplatsträffar och enskilda samtal kan naturligtvis användas även för detta, men är också effektiva metoder för att utvärdera arbetsplatsens psykosociala miljö. Att låta medarbetarna besvara enkäter och frågeställningar kring arbetsmiljön är också ett sätt att få en god översikt. Medan arbetet fortlöper bör du som arbetsgivare inte glömma bort att visa uppskattning och ge positiv feedback. Det är en viktig och uppmuntrande drivkraft för medarbetarna som skapar engagemang och motivation.

Vidare bör du skapa ett bra och lättöverskådligt dokumentationssystem. Här ska du kunna se över vilka inspektioner och ronder som gjorts, vilka åtgärder som vidtagits samt det arbete som ännu kvarstår. Medarbetarna bör hållas underrättade och uppdaterade om informationen. Det kan även vara en god idé att hålla dokumentationssystemet lättillgängligt för varje arbetstagare. Utöver detta, finns det många sajter som erbjuder hjälpande dokument och checklistor som kan komma till praktiskt nytta. Se organisationsöversikten längst ner på sidan.


Olycksfall och tillbud på arbetsplatsen

Ett tillbud är detsamma som en oönskad händelse som kunnat leda till olycksfall eller skada, men som inte gjorde det. Det kan till exempel vara en maskin som gått sönder under användning, eller ett tungt eller vasst föremål som ramlat ner men inte träffat någon. Ett allvarligt tillbud är ett tillbud som inneburit fara för hälsa och liv utifall det inträffat. Tillbud innefattar även psykosociala faktorer, såsom mobbning, diskriminering eller konflikter på arbetsplatsen.

Arbetsskador är de olyckor som inträffar på arbetsplatsen eller på väg till eller från jobbet. Det innefattar också sjukdomar som uppkommit till följd av arbetet. Dessa kan vara såväl fysiska som psykiska. En psykisk arbetsskada kan till exempel vara ett chocktillstånd efter en omvälvande händelse.

Anmälan och utredning

En tillbudsrapportering är ett sätt att upptäcka risker och fungerar som en signal om att åtgärder bör vidtas för att förhindra att någonting allvarligt sker nästa gång. När ett olycksfall väl händer, brukar flertalet tillbud redan ligga bakom. Därför är det viktigt att ta ett tillbud på allvar.

Olyckor och allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöinspektionen. Arbetsskador rapporteras till Försäkringskassan. Det är typen av händelse eller skada som är avgörande för vart anmälan skickas. Anmälan kan göras online här.

En medarbetare ansvarar inte för att anmäla en arbetsskada, utan bör bara berätta för arbetsgivaren om händelsen. Arbetsgivaren i sin tur ska utreda alla olyckor och tillbud, samt vidta lämpliga åtgärder så att det inte sker på nytt. Utred tillsammans med skyddsombud samt den drabbade, för att överensstämma vad som har skett. Det är viktigt att hålla en öppen och avslappnad attityd till tillbud, så att medarbetare inte drar sig för att informera för att de kanske inte vågar.


Krisstöd och beredskap

Varje arbetsplats eller företag, oavsett storlek, ska ha rutiner för krishantering och stöd. Dessa rutiner är en förberedelse inför vad de anställda eventuellt kan utsättas för och kan vara av avgörande betydelse den dagen det verkligen händer någonting. Det är viktiga att gå igenom rutiner för krishantering på förhand och ha en så kallad beredskapsplan så att alla på arbetsplatsen är väl informerade kring vad som gäller i en allvarlig situation. Som chef har du ansvaret att fördela uppgifter och ansvarsområden vid krishantering och första hjälpen. Det är även lämpligt att ha viss framförhållning, så att ni på förhand vet vem eller vilka som ger första hjälpen och har fått tillräcklig utbildning, vem som kontaktar ambulans och sjukvård, och vem som hör av sig till anhöriga. Telefonnummer till larmtjänst, sjukvård och taxi bör anslås på väl synliga ställen.

Krisstöd innebär omhändertagande av någon som drabbats av en ovanlig, oväntad eller chockerande händelse. Krisstöd kan innefatta avlastningssamtal samt mer professionella insatser, beroende på behov.

Alla arbetsplatser måste även bedriva brandskyddsarbete, där alla som befinner sig på arbetsplatsen kontinuerligt informeras och uppdateras kring hur brandskyddet fungerar, samt vilka utrymningsvägar och utrymningsrutiner som finns.


Arbetsmiljölagen (AML) – en skyddande garanti

Den svenska Arbetsmiljölagen, AML, trädde i kraft år 1977. Sedan dess har den förändrats och gör det fortfarande kontinuerligt, för att anpassas till modernt arbetsliv och dess utveckling. Här finns de grundläggande regler och skyldigheter en arbetsgivare har gentemot sina arbetstagare gällande förebyggande av olycksfall, skador och olika former av ohälsa på arbetsplatsen, samt att också på övriga plan verka för en god arbetsmiljö. Lagen ska fungera som en garanti för att du som arbetstagare inte ska utsättas för fara. Här finns regler kring allmänna skyldigheter, bemyndiganden, tillsyn och påföljder.

Arbetsmiljölagen innefattar även gällande regler för de skyddsombud som företräder medarbetarna i alla sorts frågor som rör arbetsmiljö. På en arbetsplats som har minst fem anställda ska en eller flera skyddsombud utses bland de arbetstagarna. Även ersättare till dessa ska utses. På en arbetsplats med över 50 anställda ska det enligt lag finnas ett skydds- eller arbetsmiljökommitté. Denna ska i sin tur samverka med arbetsgivare och arbetstagare för att tillsammans upprätthålla goda arbetsförhållanden. Ett skyddsombud utses av arbetsplatsens fackliga organisation eller av medarbetarna själva.

Arbetstidslagen, ATL, antogs av Sveriges riksdag år 1982, men har förändrats och anpassats med tiden. Arbetstidslagen reglerar hur mycket du totalt sett får arbeta (per dygn, månad och år), samt vilka rättigheter som finns till raster och måltidsuppehåll. Här finns också regler kring jourtid och nattvila.

I många fall kan arbetstidsvillkoren regleras i arbetsplatsens kollektivavtal. Detta kallas att lagen är dispositiv Detta är en överenskommelse mellan arbetsgivare och fack som inte lagen ställer sig emellan. De arbetsplatser som inte omfattas av kollektivavtal, regleras enbart av lagarna.


Kvinnor och män – att förbättra arbetsmiljön ur ett genusperspektiv

Det finns många skillnader mellan kvinnor och mäns arbetsmiljö, framförallt för att de ofta jobbar inom olika yrken eller har vitt skilda uppgifter trots att de jobbar på samma arbetsplats. Sverige, som ofta sägs ligga i framkant i jämställdhet, har fortfarande en av Europas mest segregerade arbetsmarknader och könsuppdelningen på svenska arbetsplatser är stor. Generellt sett kan man säga att kvinnor främst arbetar med andra kvinnor, män tillsammans med andra män. Anledningen till dessa homogena arbetsgrupper, är främst seglivade föreställningar om att kvinnor och män passar bättre och sämre i olika yrken. Kvinnor ses av naturen som mer vårdande och omhändertagande, vilket är en stor, bidragande orsak till att vård- och omsorgssektorn domineras av just kvinnor. Män å andra sidan ses som mer händiga och kompetenta när det kommer till att köra maskiner och hantera verktyg.

Enligt statistik från Arbetsmiljöverket, drabbas kvinnor i oftare av sjukdom till följd av arbete. De är också kvinnor som är mer sjukskrivna – oavsett yrkesgrupp. I det långa loppet leder detta till att många kvinnor tvingas avsluta karriär och arbetsliv i förtid. Män å sin sida, drabbas i högre grad av olyckor på arbetsplatsen. Rent generellt visar undersökningar att kvinnor har en sämre arbetsmiljö än män.

Det är främst kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats. Man räknar dock med att mörkertalet är stort eftersom många kränkningar och problem inte anmäls. Anledningen till detta kan vara flera, men ofta handlar det om att den utsatta tycker att det är pinsamt eller inte känner sig fullständigt trygg med att berätta för sin arbetsgivare. Sexuella trakasserier är ett brott som bör anmälas. Om arbetsgivaren inte ser till att trakasserierna upphör, kan du som utsatt vända sig till arbetsplatsens skyddsombud. Det går också att anmäla till Diskrimineringsombudsmannen. En arbetsgivare kan ta hjälp av Företagshälsovården för att utreda situationen.

För att arbetslivet ska bli jämställt, måste myndigheter och företag fortsätta att jobba för en stark policy och medvetenhet på arbetsplatserna. De bör skapa sig en ordentlig bild över var män och kvinnor befinner sig; se över anställningsformer, löneskillnader och arbetsuppgifter och inte vara rädd för att vidta åtgärder där det behövs. Det krävs mod och starka visioner, men det är fullt möjligt att uppnå. En arbetsplats har bara att vinna på att jobba utifrån ett genusperspektiv. Framförallt leder en jämn könsfördelning på arbetsplatsen till en bättre arbetshälsa. I gengäld leder det även till lägre sjukfrånvaro på arbetsplatsen, som i sin tur bidrar till bättre lönsamhet. För medarbetare innebär det också färre situationer av trakasserier och diskriminering. Det är också värt att nämna att en jämnt fördelad arbetsplats, som bidrar till mångfald och öppnar upp för oliktänkande, dessutom presterar dessutom flera gånger bättre än dess motsats. En blandad grupp människor är således mer kreativ, effektiv och bidrar med fler sinnrika idéer och lösningar.


Vilka organisationer jobbar med arbetsmiljöfrågor?

Söker du ytterligare information om arbetsmiljöfrågor, finns det flera organisationer att vända sig till.

Arbetsmiljöverket – Går under Arbetsmarknadsdepartementet och är den förvaltningsmyndighet som är ansvarig för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor.

Prevent – En utbildande organisation som drivs ideellt av LO, PTK och Svenskt Näringsliv i syfte att underlätta arbetet för en god och hälsosam arbetsmiljö.

Arbetsmiljöupplysningen – Drivs av Prevent och är ett uppslagsverk för allt som rör samspelet mellan god hälsa och arbetsliv.

Sunt arbetsliv – Ett samverkansprojekt mellan Sveriges kommuner och landsting, fackliga organisationer samt Pacta. Här hittar du information kring ledarskap och organisation, organisatorisk och social arbetsmiljö, kommunikation, hållbar rehabilitering samt fysisk arbetsmiljö. Sajten tillhandahåller flera verktyg för utveckling inom arbetsmiljömässiga områden.

Sveriges kommuner och landsting – Här finns mycket information kring exempelvis arbetsmiljö, arbetsrätt och lagar.

Pacta – Två verksamheter, vars ena, huvudsakliga sysselsättning rör kollektivavtalsfrågor. Här erbjuds exempelvis servicetelefon, personlig rådgivning, i allt som rör kollektivavtal. Den andra verksamheten är främst inriktat på medlemmar och hur ni kan tillhandahålla utveckling och inspiration.

Även fackförbunden har information om arbetsmiljö på sina hemsidor. Besök ditt förbunds hemsida för att få mer information som rör din yrkesgrupp.


Betyg och förslag

Betygsätt gärna informationen på den här sidan om informationssökning på en skala från 1 (inte bra) till 5 (mycket bra).

Om du har några förslag på förändringar och förbättringar så kan du kontakta Konsument.se.


Sidansvarig

Maria Lindström
Maria Lindström
Vägledning för en bättre arbetsmiljö
Genomsnitt 4.8 (95.48%) baserat på 31 betyg

Senast uppdaterad: 2018-05-08 av Maria Lindström