Viktiga resurser för föräldrar

Senast granskad och uppdaterad 2018-01-03.

Många människor håller med om att livet förändras drastiskt när de blivit föräldrar. Från att bara ha varit två, eller ensam om man är ensamstående förälder, har man nu ett nytt liv att ta hand om. Med en ny individ kommer en massa frågor gällande hur du på bästa sätt ska ta hand om barnet, i form av sjukvård, skola och ekonomiska förutsättningar. I vissa fall kan ditt barn även behöva särskilt stöd för en sjukdom, funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter.

Att vara förälder är en av livets stora gåvor, men ibland är det helt naturligt att man behöver stöd och hjälp från utomstående. Nedan följer en övergripande guide med tips på vart du kan vända dig som förälder. Guiden visar dig dina och ditt barns rättigheter i samhället, och var du kan söka stöd, råd och information för att underlätta i vardagen.


Resurser för blivande föräldrar

För de som ska bli föräldrar är livet och vardagen på väg att förändras rejält och många nya saker väntar. Det är en spännande tid men kan också kännas en aning överväldigande. Särskilt om ni ska bli föräldrar för första gången. Tack och lov finns det flera resurser och förberedelser som blivande föräldrar kan ta hjälp av. Vårdguiden har en bra sida där det finns information om det mesta blivande föräldrar går igenom och behöver tänka på.

Som gravid finns det flera saker som kommer förändras, inte bara fysiskt gällande din kropp. Ditt leverne, hur du äter och tar hand om dig själv och livet som du bär på och nu är ansvarig för, är också viktigt nu. Ett sätt att hålla reda på alla förändringar och kunna följa din och din bebis utveckling är att skapa en graviditetsdagbok. Detta är även ett fint minne att titta tillbaka på när barnet väl är fött.

Det finns flera saker som kan vara bra att kontrollera gällande ditt barns hälsa under graviditeten. Detta görs oftast med hjälp av ett ultraljud. Du brukar erbjudas ett rutinultraljud mellan vecka 18 och vecka 20, men det kan utföras under hela graviditeten. Hur många ultraljud som erbjuds totalt varierar beroende på landsting och barnmorskemottagning. Andra fosterdiagnostiska metoder som finns är bland annat fostervattens- och moderkaksprov, för att se om det finns en risk att ditt barn har en kromosomavvikelse. Som gravid erbjuds även du gratis regelbundna besök hos barnmorskemottagningen i din kommun. Här har du chansen att prata med en barnmorska om hur din graviditet går, dela dina tankar om förlossningen, samt gå igenom olika kontroller genom att bland annat lämna ett blodprov och få ditt blodtryck mätt, för att kontrollera att allt står rätt till.

Andra viktiga faktorer när du är gravid innefattar att ändra om din kost och att undvika alkohol och tobak.

Vanliga frågor och svar angående befruktning, graviditet och förlossning hittar du på Vårdguiden.

Att träffa andra blivande föräldrar och dela historier och erfarenheter kring hur er graviditet går, kan också vara ett bra sätt för många att förbereda sig inför barnets ankomst. Detta kan göras i föräldragrupper som anordnas inom din kommun.

Ekonomiska resurser när du väntar barn

Föräldrapenning innan barnet fötts – du som gravid kan ta ut en föräldrapenning innan födseln för att kunna förbereda dig för barnets ankomst.
Sjuk under graviditeten – du som upplever ovanligt svåra symptom under din graviditet och andra gravidbesvär har rätt till sjukpenning.
Graviditetspenning – det bidrag du har rätt till om du har ett jobb som kräver fysisk ansträngning eller medför risker vilket gör att du inte kan utföra dina arbetsuppgifter som gravid.


Resurser för nyblivna föräldrar

När barnet väl är fött påbörjas en ny period i livet. Att vara hemma och lära känna det nya livet och komma nära sig bebis är något många föräldrar ser fram emot. Som ny förälder har du rätt att ta ut föräldraledighet, detta kan även göras redan vid förlossning. Som mamman som bär på barnet har du rätt att ta ut föräldraledighet 60 dagar innan beräknad födsel, och som biologisk pappa har du rätt till ledighet i och med förlossningen. När barnet väl är fött har båda föräldrarna rätt att ta ut 240 dagar var i föräldraledighet, det innebär totalt 480 lediga dagar att spendera med er nyfödda bebis.

Att komma nära och spendera tid med det nyfödda barnet blir till ett naturligt inslag för mammor som ammar sina nyfödda. Det finns dock kvinnor som inte kan eller vill amma sitt barn, i dessa fall finns bröstmjölksersättning som barnet får via nappflaska. På detta sätt kan även pappan eller den partnern som inte ammar ta del av matningen av barnet och få ta del av det band som föräldern knyter med den nyfödda.

Från att ditt barn är nyfött till att det börjar på förskolan har du rätt till vaccinationer och hälsoundersökningar hos Barnavårdscentralen (BVC). Dessa besök är gratis och ett bra sätt för dig och din partner att hålla koll på ditt barns utveckling inom fysiska, psykiska och sociala aspekter.

Många nyblivna föräldrar träffar gärna andra i samma situation och pratar om erfarenheter och andra lärdomar. Detta sker oftast i föräldragrupper som anordnas inom kommunen. Att bli föräldrar är förutom en fantastisk gåva, en rejäl omställning som oftast innebär både sömnbrist och en hel del allmän förvirring. Som nya föräldrar kan ni vara livrädda att göra fel och ställa alldeles för höga krav på er själva. Det är viktigt att komma ihåg att ni är ett team och att ni inte vänder er mot varandra, för föräldrar som behöver utomstående hjälp när det handlar om alla känslor som hör till att vara förälder finns stödsamtal och rådgivning att få.


Resurser för småbarnsföräldrar

Som förälder kommer livet förändras i olika steg och etapper i och med att ditt barn blir äldre, varje ålder innebär en ny utmaning men det är också under dessa år som ditt barn lär sig prata och gå samt oftast utvecklar sin personlighet och ni lär känna varandra. Här hittar du länkar till texter som rör barnets utveckling från nyfödd till 18 år.

När föräldrarna är redo att börja jobba kan det också vara dags att lämna bort ert barn till en verksamhet likt dagis eller förskola. När den rätta tiden för detta är, är dock en individuell fråga där barnets personliga utvecklig kan spela in. Vanligtvis kan ett barn börja på förskola i och med ett års ålder.

När barnet har blivit lite äldre finns det de som går i tankarna på att skaffa ytterligare ett barn. Det finns ingen garanti att den andra graviditeten kommer vara enklare men många föräldrar upplever att förberedelserna inför ett andra barn och att uppfostra det andra barnet är enklare då de redan varit med om den första fasen där precis allt var nytt. Det finns dock vissa saker att tänka på innan ni beslutar er för att skaffa ett till barn. Förutom faktorer likt hur det första barnet kommer reagera på att behöva dela er uppmärksamhet, tillkommer bland annat ekonomiska faktorer, frågor gällande er boendesituation samt hur det kommer tära på er relation. Planera i den mån det går för att få allt att gå ihop.

Ekonomiskt stöd och bidrag för föräldrar

Försäkringskassan – är en myndighet som erbjuder ekonomiskt stöd för personer i behov. Bland annat finns möjlighet till ekonomiskt stöd för dig som behöver stanna hemma från arbete för att vårda eller ta hand om barn (föräldrapenning).

Underhållsbidrag är den summa som en förälder är skyldig att betala den andra föräldern som har ensam vårdnad om barnet. Detta underhållsbidrag ska betalas tills barnet fyller 18 år och beloppet ska motsvara en skälig summa med hänsyn till föräldrarnas ekonomi och barnets behov.
Förlängt barnbidrag – ansöker du om hos Försäkringskassan i samband med att ditt barn fyllt 16 år. Skolan måste då skicka in vissa uppgifter som rör ditt barn till Försäkringskassan.
Vård av barn (VAB) – tillfällig föräldrapenning är den ersättning du får när du måste stanna hemma från ditt arbete för att at hand om ett sjukt barn.

Om du ska/har adopterat barn

Adoptionsbidrag – finns till för att täcka en del av de kostnader du lägger ut när du väljer att adoptera ett barn från ett annat land.
10 dagar vid barns adoption – du som förälder har rätt att ta ut 10 dagars tillfällig föräldrapenning för att få tid att vara hemma och lära känna ditt barn.
Allmänna tips och råd för dig som har adopterat eller planerar att göra det.

Hälsa och sjukvård

I detta avsnitt hittar du som förälder information om vård av barn, vilka institutioner du kan vända dig till vid behov, hälso- och sjukvårdens avgifter, journalhantering, dina rättigheter och hur du kan framföra klagomål gällande vården. Vårdpersonal ska lyssna på barn och ungdomar när de mår dåligt eller är sjuka. Barn har rätt till att få förklaringar till varför de mår som de gör, och hur de kan må bättre. Barn och ungdomar har rätt till att få vara med och bestämma om sin vård, tillsammans med personalen och den vuxne som följt med.

Ditt barn har rätt till bemötande och vård på samma villkor som andra. Hälso- och sjukvårdslagen (HLS) har som mål att ge hela befolkningen vård på lika villkor och att en hänsyn för alla människors lika värde ska representera vården. Dessa bestämmelser ska utfärdas av landstingen.

För allmän information kontakta 1177 Vårdguiden. Du når dem via telefon eller på deras hemsida. Där finns både allmän information och sjukvårdsrådgivning samlat på ett och samma ställe. Här finns även en sida speciellt utformar för barn och föräldrar.

Avgifter

  • Avgifter inom sjukvård högkostnadsskyddet begränsar i många fall avgifter, även kostnad för läkemedel. Läkarbesök kostar max ett tusen ett hundra kronor och priset för läkemedel uppgår max två tusen två hundra kronor.
  • Vissa läkarintyg är belagda med avgift I regel är intyg som Försäkringskassan eller landstinget behöver avgiftsfria. Intyg för syften utöver detta är däremot styrkta med en kostnad. För undertecknade läkarintyg gäller ej högkostnadsskyddet, kostnaden ingår istället i patientavgiften. Mer information om detta kan du hitta hos ditt landsting.
  • Tandvård är gratis för alla fram till 21 års ålder.

Ditt barns rättigheter inom vården

All personal inom vården verkar under tystnadsplikt, vilket i regel betyder att de inte får yttra information eller lämna ut några uppgifter eller detaljer om ditt barns behandling till obehöriga utan godkännande. Inom vården finns också en vårdgaranti, vilket innebär att ditt barn har rätt att välja en annan vårdgivare, få hjälp vid kritiska fall och träffa en expert inom trettio dagar efter att en remiss tecknats av läkare. Kommer inte ditt barn från Sverige och innehar funktionsnedsättning så har vederbörande rätt att få tolktjänster.
Barns och vårdhavarens rättigheter i vården – alla barn och deras vårdnadshavare har rätt till att vara delaktiga i barnets vård, det innebär att de har tillgång till information, får uttrycka sin åsikt kring den vårdform som ges och har rätt att klaga om de känner sig orättvist behandlade.
När ditt barn behöver psykiatrisk vård eller stöd finns BUP – barn- och ungdomspsykiatrin som har riktat in sig på att hjälpa barn och ungdomar upp till 18 års ålder, som mår dåligt psykiskt. BUP-mottagningar finns i alla landsting och hjälp kan sökas av både barn och deras föräldrar.

Klagomål

Känner sig ditt barn eller du åt ditt barns vägnar, illa behandlad av vården finns det källor att vända sig till för klagomål. Dessa innefattar:

  • Patientnämnden – finns för dig om du upplever att bemötandet och/eller omhändertagandet av vården inte har uppfyllt de krav och förväntningar du hade.
  • Inspektionen av vård och omsorg – (IVO) – Ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård och alla annan verksamhet under lagen om stöd och service. Som privatperson vänder du dig till inspektionen för vård- och omsorg om du vill klaga på vård eller socialtjänst.
  • Barn- och ungdomslinjen – Om ditt barn eller ungdom anser sig ej blivit lyssnad på och/eller ej respekterad av vårdpersonal kan vederbörande vända sig till IVO:s barn- och ungdomslinje.

Svenska lagar som rör föräldrar

Sveriges lagar är utvecklade så att alla individer ska ha lika rättigheter och samma typer av möjligheter i det vanliga livet, oavsett ålder. Men det krävs flera åtgärder för att samhället och befolkningen ska kunna behandla alla människor lika, bland annat en stor kunskap inom områden som fysisk och psykisk trygghet, socialt välbefinnande och medicinsk kunskap.

Sverige är ansluten till flera globala konventioner vars huvudfokus ligger på att garantera mänskliga rättigheter – däribland barnens rättigheter. En viktig konvention som gäller för alla personer oavsett ålder, kön, religion, sexuell läggning, etnicitet och funktionsnedsättning, är Förenta Nationernas (FN) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Denna konvention har 30 artiklar som bland annat syftar till att alla individer har samma rätt till ett skapligt liv med samma rättigheter, finns även artiklar om rätten att få arbeta, personlig säkerhet och yttrandefrihet.

Den allmänna förklaringen underbygger Barnkonventionen, som Sverige undertecknat. Just Barnkonventionen är viktig eftersom den fastställer att barn är individer som därmed har rättigheter, vilket innebär att de inte får behandlas som vuxnas ägodelar. De vägledande principerna i Barnkonventionen informerar svensk lagstiftning. Till dessa hör principen att barn har lika värde och samma rättigheter – oavsett härkomst, religion, kön, etnicitet eller annan grupptillhörighet. Vid beslut som rör barn ska man dessutom alltid ta hänsyn till barnets bästa. Barn har också rätt att fritt uttrycka sina åsikter och bli respekterade.

Föräldrabalken reglerar till exempel föräldraskap och hur vårdnadshavare ska utses samt ett barns rätt till en god omvårdnad, trygghet och fostran. Den reglerar också anhörigas rätt att företräda en myndig person som på grund av sin förvärvade eller medfödda funktionsnedsättning inte själv kan sköta sin dagliga tillvaro utan stöd och hjälp.

Föräldraledighetslagen är det regelverk som bestämmer när föräldrar har rätt att ta ledigt för att ta hand om sina barn.

Skollagen innehåller bestämmelser om skolväsendet och syftar till att främja alla barns och elevers utveckling och lärande. Alla barn ska få möjlighet att inhämta kunskaper så långt det är möjligt. Skolan ska sträva till att även ge funktionshindrade barn en så god utbildning som möjligt och om det behövs ge dem stöd i form av till exempel specialskola.

Hälsa

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) – Lagen om att vården ska förebygga, utreda, och behandla sjukdomar och skador. Det ska också göras med en respekt gällande människors likas värde.

Patientlagen – syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning och främja patientens integritet, självbestämmelse och delaktighet.

Socialförsäkringsbalken – Socialförsäkringen administreras av Skatteverket, Försäkringskassan, och Pensionsmyndigheten. Bestämmelserna gäller bland annat vårdbidrag.

Bup – barn och ungdomspsykiatrin är en organisation du som förälder kan vända dig till om ditt barn bland annat lider av psykiska problem eller har en ätstörning. Via Bup kan du även få utbildning.

Övrigt

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) – Ditt barn ska få ha en roll i samhällets bestämmande organ. Denna statliga myndighet verkar för ungas rätt till att kunna vara med i föreningar samt fokuserar på deras samhällsnyttjande position i samhället.

Specialpedagogiska myndigheten – Verkar för att barn och unga som nyttjar specialpedagogiskt stöd, eller specialskola ska ha alla förutsättningar för att nå målen med sina utbildningar.

Socialtjänstlagen – Vid åtgärder som rör barn under 18 år ska barnets bästa alltid tas hänsyn till. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att personer får den hjälp och stöd de behöver. Bland annat vad gäller social och ekonomisk trygghet.

Diskrimineringslagen – verkar för att motverka diskriminering på grund av funktionsnedsättning, men också kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder.

Statliga myndigheter

Här hittar du som förälder information gällande myndigheter som kan vara bra att veta om:

Barnombudsmannen är en statlig myndighet som har som främsta syfte att tillvarata barns rättigheter och främja deras behov i samhället. Barnombudsmannens arbete baseras på FN:s barnkonvention som Sverige ratificerade år 1990 och därmed är bundna att efterfölja. Barnombudsmannen fördjupar sig i barn- och ungdomsfrågor genom att möta ungdomar i vardagen och förhöra sig om deras åsikter och problem gällande dagsaktuella frågor som gäller lagar och bestämmelser och också lära sig mer om hur de lever med sina eventuella funktionsnedsättningar. Barn och vårdnadshavare till personer med funktionsnedsättningar kan få information om vilka rättigheter de har och vilka behov de kan få hjälp med, via barnombudsmannens hemsida.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) arbetar med att tillvarata ungdomars intressen och säkerställa att ungdomsperspektivet utvecklas i kommunernas och övriga myndigheters verksamheter.

Skolverket arbetar för att alla elever ska få möjlighet till en utbildning som är individuellt anpassad efter deras behov. Det är viktigt att pedagogik och fysisk miljö utformas så att alla kan nå sina mål.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska säkerställa att alla barn ges möjlighet att, genom pedagogiska strategier, anpassade läromedel, samt andra verktyg för lärande, kunna få en tillfredsställande utbildning.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) – En statlig myndighet som verkar för att förhindra diskriminera och främja lika rättigheter. Målet är att alla människors rättigheter respekteras – oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder.

Folkhälsomyndigheten – En nationell kunskapsmyndighet som jobbar för bättre hälsa genom att stödja och utveckla samhällets arbete vad gäller hälsofrämjandet.

Justitieombudsmannen – granskar om tjänstemän och myndigheter följer lagar och förordningar. Hit vänder du dig om ditt barn anser sig blivit illa behandlad av myndigheter.

eHälsomyndigheten – arbetar för bättre informationsutbyte gällande vård och omsorg, samt hälsa.

Socialstyrelsen – En statlig myndighet vars verksamhet främst är riktad till beslutsfattare och ansvariga inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt personal. Socialstyrelsen värnar om allas tillgång till vård och omsorg.


Andra organisationer 

Nedan följer andra organisationer som kan vara till hjälp för föräldrar med barn i olika livssituationer:
BRIS – en barnrättsorganisation som arbetar med att stärka barns rättigheter i samhället genom att låta barnens röster bli hörda.

Sveriges Makalösa Föräldrar är en organisation som arbetar för att göra vardagen lättare för ensamstående föräldrar, ett mål hos föreningen är att ett särskilt bidrag ska ges till ensamstående föräldrar.

Bufff finns till för barn och ungdomar som har en förälder eller annan familjemedlem som sitter i fängelse, häkte eller frivård. Hos Bufff finns en telefonlinje för både barn och vuxna, som du kan ringa och prata av dig.

Föräldraalliansen arbetar för att ge råd och stöd till föräldrar och föräldraföreningar med barn som går i skolan. Målet är att alla skolbarn ska ha bra förutsättningar.

FUB – för barn unga och vuxna med utvecklingsstörning – Sprider information om intellektuell funktionsnedsättning och jobbar för att alla ska kunna leva ett gott liv, oavsett förutsättningar. FUB ger även råd och information till föräldrar och anhöriga.

Maskrosbarn är en organisation som är riktat mot barn och ungdomar som lever med en förälder i missbruk. Det kan handla om en förälder som tar droger, dricker mycket alkohol eller mår psykiskt dåligt och inte kan ta hand om sitt/sina barn.

Föräldraföreningen för Dyslektiska barn (FBD) – jobbar med att stödja familjer som har barn med läs- och skrivsvårigheter samt ger information hur man kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter.

Mind – en ideell förening som jobbar mot psykisk ohälsa och stödjer människor i kris. Mind har både en självmordslinje som stödjer människor i alla åldrar som har tankar på självmord och en föräldratelefonlinje som stödjer föräldrar som är oroliga för sina barn.

Riksförbundet Svenska Ångestsyndromsällskapet (ÅSS) – ger stöd till människor som lider av ångest samt närstående. ÅSS verkar för att tillvarata de drabbades intressen i samhället.

Stiftelser, Stöd och Stipendier

I detta avsnitt kan du som förälder få mer information om det stöd, de stipendier och de stiftelser som finns, samt vilka du kan söka. Du som förälder har rätt att ansöka om pengar som exempelvis kan användas till hjälpmedel som inte kan fås via landsting eller kommunen, om du har sjuka barn, eller pengar om du är i en svår ekonomisk situation. Andra sätt att hitta fler stipendier och fonder är på bibliotek, i din församling och i tidningar.

  • Stiftelsen PVO är en allmän hjälpfond som erbjuder stöd till ensamstående föräldrar. Huvudsyftet är att hjälpa barn och ungas vård och fostran, samt stödja behövande gamla, handikappade eller sjuka.
  • Giving People  – en hjälporganisation med syfte att minska den ekonomiska utsatthet som finns i samhället och barnfattigdomen i Sverige. Organisationen ger akut hjälp med mat och nödvändighetsartiklar till barnfamiljer i hela Sverige.
  • Majblomman (till och med 18 år) – Majblommans lokalföreningar runt om i Sverige ger ut bidrag till barn, i form av bland annat cyklar och glasögon.
  • Föreningen barn och hem i Stockholm (upp till 21 år) – Ger bidrag till ensamstående föräldrar som är bosatta i Stockholms län och har minst ett hemmavarande barn under 21 år.
  • Crafoordska stiftelsen har som intention är att stödja idrott, konstnärlig eller kulturell aktivitet. Dessutom även utbildningar för barn och ungdomar.
  • Allmänna BB:s minnesfond​ (till och med 18 år) – erbjuder bidrag till föräldrar, en enskild förälder eller annan person som har ansvar för vård av ett barn och behöver ekonomiskt stöd. Stödjer även forskning kring graviditet och förlossning.
  • Pro Patria delar ut ekonomiskt stöd till barn och ungdomar upp till 18 år och deras föräldrar.

Barn i regnbågsfamiljer

Det finns flera olika boendesituationer för familjer i dagens samhälle. För barn som har skilda föräldrar finns alternativet att endast bo hos en förälder eller bo varannan vecka hos båda föräldrarna. Vissa växer upp med en ensamstående förälder, vissa barn har två mammor eller två pappor och andra har den heteronormativa och så kallade ”kärnfamiljen” med en mamma och en pappa som är gifta och bor tillsammans. 

När det kommer till barn som växer upp i en annan familjesituation än den heteronormativa konstellationen, det vill säga i ett hushåll med två mammor eller två pappor som föräldrar, kallas det ofta för en regnbågsfamilj. För de som vill läsa på mer om denna livssituation för att utbilda sina egna barn eller vill veta mer om hur du som har en partner av samma kön ska gå tillväga för att bland annat adoptera, kan du läsa information och hitta externa länkar på sidan Barn i regnbågsfamiljer.

Resurser för föräldrar vid en separation

Inte alla familjekonstellationer håller livet ut och därför är det viktigt att veta vad som gäller angående boende vid separation och bildande av ny familj. Försäkringskassan har tagit fram en egen sida för just separerade föräldrar som innehåller information om bidrag och stöd, samt ger tips på hur man hanterar separationen.

Boende vid separation

Om du och din partner separerar och har barn uppstår frågan gällande var barnet/barnen ska bo. Är ni inte gifta får modern normalt ensam vårdnad medan vårdnaden blir gemensam om ni är gifta och skiljer er. Ogifta par kan också gemensamt besluta om delad vårdnad. I de fall där föräldrarna har gemensam vårdnad men inte kan komma överens om var barnet ska bo kan ärendet avgöras av domstol. För att avgöra var barnet ska bo utgår domstolen från vad som är bäst för barnet.

Familjehem

I fall där föräldrar inte kan ta hand om sina barn placeras dessa på ett så kallat familjehem. Det finns två olika former när det kommer till ett barns placering i ett annat hem. I ett familjehem har den biologiska föräldern fortfarande juridiskt ansvar över barnet och har därmed rätt att ta beslut gällande bland annat skolgång och läkarvård. Om ett barn istället får en särskild förordnad vårdnadshavare är det denna individ som är juridiskt ansvarig för barnet.

Styvfamilj och adoption

När du träffar en annan människa som har barn från ett tidigare förhållande och ni bestämmer er för att flytta ihop eller gifta er, blir du en bonusförälder till barnet. Det kan vara en roll du som bonusförälder måste växa in i och anpassa dig för men det viktigaste är att alltid sätta barnets välmående i första rummet.

Skulle du som bonusförälder vilja adoptera din partners biologiska barn finns det en del kriterier som ni båda måste uppfylla, enligt adoptionslagen. Den som adopterar måste vara minst 25 år gammal, om barnet är ditt räcker det dock med att vara 18 år för att kunna adoptera. Ni måste dessutom ha godkännande från den andra biologiska föräldern till barnet att adoptera.

Bidrag

  • Bostadsbidrag till barnfamiljer – ett ekonomiskt tillägg för barnfamiljer som behöver hjälp med att bland annat betala hyran. För att beviljas bostadsbidrag som barnfamilj ska du bland annat ha minst ett barn boende hos dig och din hyra ska övergå 1 400 kronor i månaden.
  • Barnbidrag – ett ekonomiskt stöd som ges till föräldrar som har barn och bor i Sverige. För att få barnbidrag ska ditt barn vara under 16 år och bo i Sverige.
  • Underhållsbidrag – vid en separation ska den förälder som barnet inte bor hos betala detta bidrag till den förälder hos vilken barnet bor. Bidraget ska täcka mat, fritidsintressen och boendekostnader.
  • Underhållsstöd vid växelvis boende – om du är låginkomsttagare och ditt barn bor hos dig växelvis i minst 12 dagar per månad har du möjlighet att ansöka om underhållsstöd vid växelvis boende. Barnet måste vara folkbokfört hos ena föräldern. Båda föräldrarna kan få stöd, men ansökan görs separat.

Betyg och förslag

Betygsätt gärna informationen på den här sidan för föräldrar på en skala från 1 (inte bra) till 5 (mycket bra).

Om du har några förslag på förändringar och förbättringar så kan du kontakta Konsument.se.

Viktiga resurser för föräldrar
Genomsnitt 4.7 (93.79%) baserat på 29 betyg