Lär dig söka – en guide till effektiv informationssökning

Att söka information idag är inte alls som det var för bara 10–20 år sedan. Med hjälp av Internet har vi plötsligt miljontals källor och dokument bara ett musklick bort. Det som tidigare tog dagar eller till och med veckor att samla ihop kan nu nås från vilken dator som helst och på mycket kort tid. Men även om Internet har revolutionerat informationssökningen så har allt inte blivit enklare, ibland snarare tvärtom. Vi översköljs ständigt med information av olika slag och det är inte alltid lätt att sålla och ta fram det som är viktigt eller veta vilken information som är pålitlig.

Att skriva in ett sökord i Googles sökruta och klicka på sök klarar alla, men att söka efter information handlar om mycket mer än så. Allting finns inte på Internet, faktum är att den synliga delen av Internet, den vi kommer åt med via en sökning på Google eller dylikt bara utgör 10–15 %. En stor del av informationen finns på den osynliga webben eller the deep web som den också kallas. Hur kommer du då åt den informationen och vilka sökverktyg ska du använda? Hur formulerar du ett bra sökord? Vad är det för skillnad på kataloger och databaser och vilken hjälp finns att få?

I den här guiden får du tips och råd för att lära dig söka effektivt. Vi går igenom vilka olika möjligheter som finns, hur du hittar de rätta sökverktygen och hur du använder dem. Oavsett om du söker efter information för att skriva en uppsats eller om du bara är nyfiken och vill lära dig mer så får du ut mer av din sökning om du söker på rätt sätt.


Planera din sökning – använd rätt sökstrategi

Oavsett anledning till din informationssökning och oberoende av vilket ämne det handlar om så börjar varje sökning på samma sätt – med en eller flera frågor. Den första frågan du måste du ställa dig är “Vilken typ av information behöver jag?”. Formulera din sökning så enkelt och klart som möjligt. Om du letar efter information om ett aktuellt omdebatterat samhällsämne är det troligt att informationen inte finns på samma plats som om du söker efter geografisk information om ett främmande land till exempel. Det är typen av information du är ute efter som avgör var du ska leta. I det här stadiet bör du även fundera över vilka sökord du kan använda. Det kan också vara intressant att begränsa sin sökning tidsmässigt. Om du letar efter information om ett aktuellt ämne är du antagligen inte så intresserad av information som är flera år gammal även om den behandlar samma ämne. Här och här listas fler strategier som du kan använda dig av.


Vilket sökord ska jag välja?

För att välja rätt sökord behöver du vissa förkunskaper. Börja med att läsa in dig på ämnet tills du har en allmän uppfattning om vad det handlar om och vad du ska fördjupa dig i. Genom att sålla bort viss information som känns överflödig kommer du vidare med din sökning.

  • Ta reda på vilket språk som passar bäst för din sökning. Det finns till exempel fler vetenskapliga resurser på engelska än på svenska och att använda ett engelskt sökord kan vara lämpligt.
  • Fundera över vilka synonymer eller liknande begrepp som finns till sökordet. Beroende på om du är ute efter allmän information som till exempel geografi och språk i ett visst land eller mer specifik information om ett ämne behöver du använda mer eller mindre breda sökord.
  • Söker du i en databas kan du ta hjälp av den inbyggda ämnesordlistan som beskriver olika ämnesord och relaterade begrepp. Uppslagsverk och specialiserade tidskrifter kan också hjälpa till att hitta rätt sökord.
  • Glöm inte att mycket matnyttig information kan hittas på olika institutioners hemsidor.

Begränsa eller utvidga din sökning

Om ett sökord ger flera tusen träffar kan det vara väldigt svårt att hitta det som är väsentligt för ämnet. Det finns flera sätt för att begränsa sin sökning och på så sätt förkorta listan med träffar. Det bästa är förstås att använda rätt sökord, inte för brett så att det ger flera tusen träffar men inte för snävt heller så att det blir allt för få träffar. Genom att kombinera olika sökord kan du begränsa antalet träffar. Om du till exempel söker information om en viss kattras kan du istället för att söka på ordet katter skriva in katter + raser eller ännu bättre namnet på den ras du är intresserad av om du känner till det. Om du lägger till ytterligare sökord, till exempel “motion” eller “kost” så begränsar du din sökning ännu mer. Ett annat sätt är att använda sig av citationstecken. Genom att sätta citationstecken runt sökorden får du bara upp resultat med exakt samma ord. Nackdelen med denna metoden är att du riskerar att missa vissa träffar. Om du till exempel skriver “Andrew Lloyd Webber” visas inte sidor som innehåller Andrew L Webber, detsamma gäller om du stavar fel.

Du kan utesluta sidor som innehåller vissa ord genom att sätta minustecken framför. Till exempel om du söker efter katter men inte vill ha resultat som handlar om blandraser, skriver du katter-blandras i sökrutan. Är du osäker på vilket sökord som passar bäst kan du använda ”OR” för att få upp träffar som innehåller antingen ett av sökorden eller bägge. Till exempel kan du skriva katter OR raskatter för att få upp sidor som innehåller åtminstone ett av orden. Asterisk kan användas för att ersätta ett ord som du inte kommer ihåg, skriv till exempel Andrew * Webber för att få fram träffar på Andrew Lloyd Webber.

Det är vanligt att få alldeles för många träffar och behöva begränsa sin sökning men om det skulle hända att du får för få träffar kan du utvidga din sökning genom att försöka med ett bredare sökord. Ett sökord ger fler träffar än flera sökord tillsammans. Sökord utan citationstecken ger också en bredare sökning. Skulle du trots allt vilja ha en längre resultatlista kan du prova att söka på flera språk.


Sök kritiskt – välj rätt källor

En av de stora farorna med Internet är mängden information som vi nämnt tidigare. Det är inte alls säkert att de sidor som hamnar högst på din lista över sökresultat är de mest seriösa. Till skillnad mot tryckta publikationer finns det ingen kvalitetskontroll i det som publiceras på nätet. För att göra det ännu lite svårare använder sig förtag av olika metoder för att se till att just deras sidor hamnar högt upp bland sökresultaten. Ställ dig frågorna vem, vad och varför när du går igenom listan över träffar på en sökning:

  • Vem har skrivit vad och i vilket syfte?
  • Vem är författaren? Vad gör hen till en tillförlitlig källa i ämnet? Är personen känd inom området?
  • Hör författaren hemma i någon vetenskaplig institution eller statlig institution? Har hen skrivit mer om ämnet?
  • I vilket syfte är texten skriven? Är det för att informera, skapa debatt eller är syftet rent av att provocera?
  • Till vilken målgrupp riktar sig texten? Handlar det om en forskningsrapport skriven för att läsas av andra experter inom ämnet eller handlar det om populärvetenskap utan vetenskaplig grund?
  • Passar texten ditt informationsbehov, har du tillräckligt med kunskaper i ämnet för att sätta dig in i texten eller är texten för specialiserad för ditt syfte?

Försök ta dig till startsidan för siten och ta reda på vem som står bakom texten. Publiceringsdatum kan också vara intressant att titta på. Är texten aktuell för dig? Försök ta reda på vilka källor författaren har använt sig av om referenser anges. Använd dig av källkritik med andra ord.

När det kommer till informationskällor brukar man generellt dela upp dem i två kategorier – primärkällor och sekundärkällor. Här består primärkällor av originaldata eller förstahandsinformation, det kan till exempel vara domstolsbeslut, brev, obehandlad statistik och fotografier. En sekundärkälla bygger därefter på en primärkälla, exempelvis i form av en recension, en bok eller forskningsöversikt. Det är med andra ord en omskrivning av den originella källan. Det finns även en tredje kategori som kallas för tertiärkälla, denna baseras på sekundärkällan och består av bland annat uppslagsverk.

Alla källor kan användas för att hämta information men vilken som är bäst beror på sammanhanget och vad informationen ska användas till. Med ett källkritiskt tänk är en primärkälla mer tillförlitlig då det är själva ursprunget som informationen är hämtad från och inte är beroende av andra källor. Använder du dig av en sekundärkälla kan det vara bra att kontrollera vilken primärkälla som använts. Är du osäker på sekundärkällans autenticitet kan ett tips vara att jämföra flera olika källor och se om de förmedlar samma information.


Olika typer av söktjänster

Den vanligaste utgångspunkten när du letar efter en viss information är Internet. Beroende på vilken typ av information du är ute efter kan du stanna där eller välja att gå vidare för att hitta mer specifik information. Det finns en uppsjö av söktjänster du kan använda sig av men för att få ut så mycket möjligt av sin sökning kan det vara bra att känna till hur de fungerar. När du söker på Internet ska du komma ihåg att söktjänster som Google och liknande inte täcker allt, till exempel finns inte bibliotekskataloger eller gratis databaser över bibliotekslitteratur. Du kan inte heller söka i databaser med Google. Tillgången till dessa är ofta begränsad genom lösenord och avgiftsbelagda licenser. Så även om en sökning ger flera tusentals träffar betyder det inte att allt finns på Internet. Mycket information finns dessutom på den osynliga webben, den del du inte kommer åt med vanliga sökverktyg. Det kan därför vara bra att veta att även om Internet är det mest lättillgängliga verktyget är det inte säkert att det täcker ditt specifika behov. Du kan behöva komplettera din sökning med ytterligare en källa, utanför Internet.


Få ut mer av din sökning – om sökmotorer och robotar

Internets olika sökrobotar är en bra startpunkt när du söker information på nätet. Sökmotorer är dataprogram som automatiskt läser av och lagrar webbsidor i en egen sökbar databas. Sökmotorernas databaser är enormt stora vilket gör att de kan svara så fort på en sökning. Exempel på robotbaserade sökverktyg är Google, Yahoo och Bing men det finns många fler.

Sökmotorerna använder en avancerad logik för vilka sidor som ska visas i sökresultaten. Förutom sökordet eller sökordens överenstämmelse med informationen på de indexerade sidorna spelar det stor roll hur många länkar som finns till varje sida och var länkarna kommer ifrån. Det har även viss betydelse var du befinner dig geografiskt när du söker, om du använder en dator, en surfplatta eller en mobiltelefon för din sökning och vad du tidigare har gjort för sökningar. Olika sökmotorer använder olika system och är olika uppbyggda därför får du sällan exakt samma resultat på olika sökmotorer även om du använder samma sökord. Det kan vara bra att söka med mer än en sökmotor.

Förutom de generella sökmotorerna som vi nämnt ovan finns det mer specialiserade sökrobotar så kallade vertikala sökmotorer. Vertikala sökmotorer indexerar inte allt utan fokuserar på ett visst ämne. Som exempel kan en sida som tidigare gick under namnet Scirius nämnas. Scirius brukade indexera vetenskapligt material, men har nu lagt ner. Du kan dock hitta de över 250 miljoner webbsidor och 5 miljoner tidskriftsartiklar som var sökbara i Scirius här. Google har utvecklat en egen vetenskaplig sökmotor, Google Scholar. Den amerikanska söktjänsten SearchEdu kan också vara bra att känna till, här kan du söka på över 15 miljoner webbsidor inom amerikanska universitet och högskolor.


Metasökning

Ett metasökverktyg är en tjänst som söker med både sökrobotar och i ämneskataloger. Sökverktyget gör sedan ett urval och resultatet presenteras gemensamt. Med denna typ av söktjänst kommer du åt en större del av webben än med ett vanligt sökverktyg. Däremot tar sökningen längre tid. Metasöktjänsterna har inget eget index utan de söker i andras. Ibland visas i resultatlistan var träffen kommer ifrån men inte alltid. Som sökare kan du därför inte veta om sökningen har genomförts med de stora sökmotorerna som Google eller Yahoo. En annan stor skillnad jämfört med en vanlig sökmotor är sättet som träffarna presenteras på. Ett metasökverktyg presenterar bara de första träffarna, träffar som återfinns i flera söktjänster hamnar högre upp på listan liksom träffar från de större sökmotorerna.

Det kan vara bra att använda en metasöktjänst i informationssökningens första stadie för att få grepp om ämnet och för att bilda sig en uppfattning om vad som finns på webben. Eftersom bara de första träffarna presenteras begränsas sökningen rejält. Det gör också att du har större chans att få relevanta träffar. En metasöktjänst är också ett bra val om du söker på ett ovanligt ämne som det finns lite information om. Nackdelen är att det inte går att göra några avancerade sökningar men denna typ av sökverktyg, dessutom riskerar du att andra relevanta träffar utesluts när bara de topprankade resultaten presenteras.

Bland de vanligaste metasöktjänsterna finns MetaCrawler som söker i de stora sökmotorerna Google, Yahoo, Bing och Ask. I MetaCrawler kan du även välja att söka på bild, ljud och video. Även Ixquick använder sig av Google med flera. När du söker i Ixquick raderas din sökinformation direkt efter sökningen. I Ixquick kan du även göra avancerade sökningar.


Använda kataloger

Katalogsöktjänsterna skiljer sig från söktjänsterna ovan genom att de inte använder robotar. Katalogerna är manuellt sammanställda och underhålls av människor. Det är skillnad på generella kataloger som täcker många ämnen, ämneskataloger som är mer specifika och länksamlingar som för det mesta är mindre omfattande och sammanställda av en enda person. Gemensamt för alla typer av kataloger är att de är organiserade och selektiva.

Att söka i kataloger kallas för browsing. Det är ofta mycket enkelt. Katalogerna är uppbyggda med en ämnesstruktur som gör att de täcker in massor med ämnen. Oftast är de uppdelade i huvudämnen och underkategorier. Det vanligaste katalogsystemet i Sverige är SAB-systemet (Svenska allmänna biblioteksföreningen) som är det system som länge använts på svenska bibliotek. Varje ämne motsvaras av en bokstav eller bokstavskombination som kallas signum. Samma kodsystem återfinns i bibliotekens hyllsystem. För att söka kan du använda dig av förteckningarna som finns på biblioteken för att ta reda på vilken bokstav som gäller för ett visst ämne. Det går också att söka i katalogen Svenska ämnesord. Sedan år 2014 ansvarar Kungliga Biblioteket för SAB-systemet, tidigare låg ansvaret hos Svenska Biblioteksföreningen.

Ett annat katalogsystem är det amerikanska systemet Dewey decimalklassifikation (DDK) som är det mest spridda klassifikationssystemet i världen. Dewey används av bibliotek i över 138 länder och har översatts till många språk. Det finns en tryckt version och en webbversion. Kungliga biblioteket ansvarar för den svenska versionen av WebDewey. Ett nationellt systemskifte påbörjades år 2011 i Sverige och de svenska biblioteken har efter hand börjat övergå från SAB till Dewey.

Vid sökning i kataloger är det bra att komma ihåg att katalogtjänsterna är raka motsatsen till de robotbaserade söktjänsterna. Katalogerna sammanställs manuellt och uppdateringen tar tid. Det kan vara intressant att veta om katalogen fortfarande uppdateras eller när den uppdaterades senast. När du väljer katalog bör du också ha i åtanke om den är reklamfinansierad eller inte och vem som står bakom. När det gäller professionella katalogtjänster kan du ta del av urvalskriterierna för katalogens innehåll. En bra utgångspunkt för sökningen är LIBRIS (Library Information System) en datoriserad samkatalog där svenska bibliotek och universitetsbibliotek registrerar sin litteratur.

Generella ämneskataloger

De generella katalogerna försöker täcka så stora områden som möjligt. De största kan innehålla så mycket som fem miljoner länkar. Bland de vanligaste generella katalogerna hittar du bland annat:

  • ODP – sammanställt av frivilliga redaktörer för olika ämnen. Katalogen innehåller närmare fem miljoner länkar. ODP är en öppen katalog, vem som helst kan anmäla sitt intresse för att hjälpa till att bygga upp den.
  • Ipl2 – Librarians index to the Internet and Internet Public Library är en offentligt finansierad katalog. Sedan år 2011 uppdateras katalogen inte längre men det går fortfarande bra att använda den för sökningar. Posterna har ämnesord enligt LCSH, Library of Congress Subject Headings, ett amerikanskt system som kongressbiblioteket i Washington ansvarar för. För varje post hittar du en beskrivande text med information om när och av vem posten skapades samt vad den handlar om.
  • Virtual Library – är en vetenskapligt inriktad ämneskatalog med 16 huvudrubriker. Det är den äldsta katalogen som fortfarande uppdateras. Även Virtual Library sköts av frivilliga redaktörer. Katalogens täckning begränsas av tillgången på ämneskunniga frivilliga.

Ämneskataloger med särskild inriktning

De flesta universitet har sina egna kataloger med material för forskare och studenter. Denna typen av kataloger är inte lika omfångsrika som allmänna kataloger och sökmotorer men å andra sidan håller de ofta mycket hög kvalitet. För det mesta är de begränsade till ett ämne eller en viss målgrupp. Eftersom ämneskatalogerna bara registrerar adressen till en webbsida och inte lagrar hela sidor kan du bara söka på ämneskategorier och inte specifika sökord. Nedan följer några exempel på användbara ämneskataloger.

  • Länkskafferiet riktar sig till skolelever och innehåller närmare 4 500 resurser som är särskilt utvalda vad det gäller kvalitet. Länkskafferiet riktar sig till skolelever i åldrarna 10–15 år.
  • SO-rummet är en annan katalog med inriktning på skolelever och studenter. Det är Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för samhällsorganiserade ämnen. SO-rummet innehåller över 5 000 resurser.
  • SAFIR (En Systematiskt Arrangerad Förteckning över Internet Resurser) är en egen ämnes katalog för forskare och studenter på Lunds Universitet. Universitetsbiblioteket ansvarar för katalogen som innehåller särskilt utvalda och kommenterade resurser för målgruppen.

Fackdatabaser, uppslagsverk och artikelarkiv

Mycket av informationen på Internet finns på det som ofta kallas den osynliga webben eller “the deep web”. Uttrycket betecknar det som inte är synligt för sökmotorerna. Hit hör ämneskataloger men även olika typer av databaser. Ofta handlar det om betaltjänster men i regel går det att få tillgång till dem via ett bibliotek. De flesta bibliotek har licens till olika fackdatabaser, artikeldatabaser och tidningsarkiv samt olika uppslagsverk. Högskole- och universitetsbibliotek har ofta tillgång till ämnesspecifika databaser. Vissa databaser är enbart tillgängliga från bibliotekets datorer medan andra kan nås från vilken dator som helst. Databaser är en viktig informationskälla när du söker efter specifik information som kan vara svår att hitta med en vanlig sökmotor.

Fackdatabaser

En stor del av den vetenskapliga publiceringen sker idag i öppna databaser så kallade Open Access-databaser. Här kan du kostnadsfritt läsa vetenskapliga tidningsartiklar, forskningsrapporter och dylikt. Open access innebär fri tillgång till vetenskaplig information och möjligheten att sprida den vidare. Studier visar att det som publiceras med open access tenderar att hålla hög kvalitet, dessutom är öppet publicerat material oftare citerat och mer använt än vetenskaplig information som inte är tillgänglig för allmänheten. Publiceringen sker via olika kanaler och kan vara helt gratis eller finansieras av intresseorganisationer. Sedan år 2010 måste forskare som beviljats stöd från svenska vetenskapsrådet publicera med open access. Artiklarna ska göras öppet tillgängliga inom sex månader. Anledningen till de nya kraven är att forskningsresultat som sprids till andra grupper bidrar till samhällsutvecklingen. Exempel på open access databaser är:

  • DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet) är en databas för elektronisk publicering och registrering av forskningspublikationer, uppsatser och avhandlingar. Syftet är att bevara och sprida forskningsresultat samt göra forskarnas och studenternas publikationer tillgängliga på ett enkelt sätt.
  • DOAJ (Directory of open access journals) ger kostnadsfri tillgång till över 7000 vetenskapliga tidskrifter.
  • Open DOAR samlar världsomspännande vetenskapliga publikationer.

På universitet och högskolor finns även specialiserade databaser med olika ämnesinriktning. Dessa är mycket användbara om du ska skriva uppsats eller examensarbete till exempel. I Uppsök och uppsats.se hittar du uppsatser och examensarbeten som har skrivits vid svenska universitet, ett smidigt sätt att ta reda på vad andra har skrivit om i början av ett examensarbete.

Att söka i databaser fungerar ungefär på samma sätt som när du söker i en sökmotor. Beroende på vilket ämne du är intresserad av formulerar du en eller flera söktermer eller nyckelord. I så kallade referensdatabaser söker du efter referenser och hänvisningar eller sammanfattningar av dokument medan du i fulltextdatabaser kan söka efter hela artiklar och böcker.

Bland de mest använda databaserna finns bland annat Scopus, en citeringsdatabas som täcker ett stort antal ämnen, Pubmed som är den största medicinska databasen och ABI/Inform Global inom företagsekonomi, nationalekonomi och informationsteknologi.

Uppslagsverk

Uppslagsverk är en annan viktig informationskälla som har blivit enklare att använda sedan Internets tillkomst. Många bibliotek erbjuder sina låntagare tillgång till flera uppslagsverk via Internet hemifrån, du loggar in dig direkt via bibliotekets hemsida med koder du får från ditt bibliotek. Ibland finns även en lista över tillgängliga uppslagsverk som hjälper dig hitta rätt beroende på ämne.

  • Nationalencyklopedin är ett svenskt uppslagsverk med faktagranskade artiklar, filmer och radioprogram från Utbildningsradion. Du finner även NE:s egna ordböcker på flera språk.
  • Encyclopedia Britannica, är ett klassiskt engelskspråkigt uppslagsverk som även finns för de yngre i form av Britannica Student (12 – 18 år) och Britannica Junior (5–11 år).
  • I Landguiden kan du söka efter information om länder och internationella organisationer.
  • Alex författarlexikon är det största svenska uppslagsverket för skönlitteratur. Författare från hela världen presenteras, du finner allt från nobelpristagare och klassiker till ungdomsboksförfattare.
  • För släktforskning finns Arkiv digital som är en databas med kyrkböcker för släktforskare och Riksarkivet där du även kan söka information om olika arkiv i Sverige. Arkiv digital innehåller 77 miljoner färgbilder på kyrkböcker och andra historiska dokument.
  • I den internationella databasen Global Grant kan du söka efter stipendier, bidrag och fonder, i global grant söker du på engelska eller svenska.

Tidningar och tidskrifter

Liksom uppslagsverk finns det idag tusentals tidningar och tidskriftsartiklar bara några få musklick bort. Via biblioteket, skolan eller universitetet kan du söka i artikeldatabaser efter tidnings- och tidskriftsartiklar. Vissa artikeldatabaser är sammanställda av förlagen själva och samlar tidskrifter som ges ut av ett visst akademiskt förlag eller i ett visst ämne. Andra är så kallade aggregatorer och har smalare täckning med ett urval av tidskrifter från flera förlag inom ett avgränsat ämnesområde. I aggregatorer får du oftast bara en referens eller hänvisning, för att läsa hela artikeln måste du fortsätta till en fulltextdatabas. Utöver de vetenskapliga tidskrifterna som kan sökas i olika databaser har de flesta större dagstidningar en särskild nätupplaga som kan läsas direkt i datorn uppkopplad till Internet.

  • I Artikelsök får du hänvisningar till artiklar från 1300 svenska tidningar och tidskrifter. En del av artiklarna kan du läsa i fulltext. Innehållet i artikelsök är kvalitetsgranskat och har källhänvisningar. Varje år tillkommer 20 000 poster och databasen uppdateras dagligen. I en sökning får du information om bland annat titel, författare, ämnesord och källhänvisning. Det finns också hänvisningar till intervjuer, forskningsresultat och aktuella samhällsfrågor.
  • IPS Inter press service är en nyhetsbyrå som bevakar Afrika, Asien och Latinamerika. Via en sökning i artikeldatabasen får du tillgång till nyhetsartiklar som rör mänskliga rättigheter, hälsa, miljö, ekonomi, vetenskap och genderfrågor i denna del av världen. Artiklarna är på svenska men skrivna av lokala skribenter.
  • EBSCOhost Web är fyra databaser i en. Här får du tillgång till fulltextartiklar eller hänvisningar till tidskriftsartiklar i olika ämnen. Alla fyra databaserna är på engelska. På Ebscos hemsida kan du se flera instruktionsfilmer som förklarar hur du söker i de olika databaserna. Ebsco erbjuder även en Iphone app för mobil sökning.
  • I Retriever hittar du dagstidningar från hela Sverige.
  • Library Press Display innehåller dagstidningar från 90 länder runt om i världen. Här kan du söka artiklar från 1 700 tidningar på 48 språk.

Söktjänster för information om Sverige och EU

Om du är intresserad av information om hur Sverige eller EU fungerar kan du använda dig av Riksdagens informations- och söktjänster. Deras söktjänster täcker flera ämnesområden inom ekonomi, politik och juridik. Det finns även söktjänster för nyheter och allmän information. Vissa databaser är sökbara hemifrån medan andra bara kan användas från Riksdagens lokaler. Riksdagsbibliotekets söktjänst RBsök samlar akademiskt och vetenskapligt material från många olika källor. Nyhetssajten Europaportalen har också en söktjänst där du kan söka artiklar om EU-politik och relaterade ämnen.


Sökhjälp på biblioteket

Det finns otaliga söktjänster att välja på. Beroende på vilken typ av information du är ute efter och hur djupt du vill gå med din sökning kan du använda en eller flera informationskällor. Internets stora sökmotorer är ofta en bra utgångspunkt för att bilda sig en uppfattning av mängden information som finns om ämnet men tänk på att allt inte finns på nätet. För att få heltäckande, högkvalitativ information bör du använda mer än en typ av informationskälla. Om du trots den här guiden känner dig lite vilse i början av din sökning finns det hjälp att få. Många bibliotek, särskilt högskole- och universitetsbibliotek, erbjuder sökhjälp. Du bokar en tid med en bibliotekarie som hjälper dig att komma igång med din sökning. Tillsammans går ni igenom vilka sökverktyg som finns och hur du använder dem. Du får tips på ämnesord och hur du går vidare med din sökning. Vissa bibliotek erbjuder också kurser i informationssökning på mer eller mindre avancerad nivå, perfekt om du inte har så stor datorvana och vill komma igång med informationssökning.


Att söka på sociala medier

Sociala medier har på senare år blivit en av de främsta nyhetskällorna och här sprids nyheter och information konstant, alla tider på dygnet. Tack vare de stora källorna Facebook och Twitter kan nyheter delas, länkas och spridas till en större publik och nå allt fler än vad en papperstidning kan göra. Genom sociala medier kan du nå nyheter och artiklar från hela världen och med rätt sökverktyg, speciellt utvecklade för just denna typ av sökningar, är det lättare att navigera genom det stora utbudet.

Social Mention – en sökmotor där du snabbt kan hitta information från flera olika sociala medier-kanaler. Allt från länkar, texter, filmer och statusuppdateringar kan hittas från källor likt Youtube, Facebook, Google och FriendFeed. Söker du på engelska får du bäst resultat och nyheten eller ämnet du söker på måste vara relativt välkänt för att du ska få bra träffar.

Twitter Search – en sökkälla för Twitter som finns på Twitters hemsida. Här söker du efter aktuella ämnen med hjälp av både hashtaggar (till exempel #Trump) och sökord. I resultatet får du upp både länkade nyhetsartiklar samt privata åsikter om ämnet. Var noga med att skilja dessa åt.

Google alerts – för en bredare och enklare omvärldsbevakning är Google alerts ett smidigt hjälpmedel. Tjänsten är inte enbart för sociala medier utan riktar främst in sig på att bevaka nyheter på webben. Med Google alerts väljer du vilka ämnen du är intresserad av och får sedan ett mejl när en rubrik eller länk passar in på de inställningar du har gjort.

RSS-flöde – Med tjänsten RSS kan du prenumerera på uppdateringar och nyhetsflöden från webbsidor, sociala medier likt Twitter och bloggar. Skaffar du en RSS-läsare kommer alla dessa nyhetsflöden att smidigt samlas på samma sida med länkar till artiklarna och den aktuella källan.

Som vi nämnt tidigare i denna guide är det väldigt viktigt att förhålla sig kritiskt till information och källor, särskilt när det kommer till information som sprids på sociala medier. Tyvärr sprids lika mycket falsk information som riktiga nyheter över internet idag, så att alltid granska om den initiala källan till en nyhet eller ett påstående kommer från en privatperson eller från en etablerad nyhetsredaktion, är väsentligt. Behöver du tips och knep för hur du ska granska en källa med hjälp av källkritik kan du hitta råd här och här.


Sidansvarig

Alice Pettersson
Alice Pettersson
Alice är sakkunnig inom informationsfrågor och verkar för att säkerställa att den här sidans innehåll är korrekt och uppdaterat. Som konsument bör du dock alltid kontrollera de dagsaktuella uppgifterna på egen hand. Om du har förslag på hur innehållet kan förändras eller förbättras så kan du använda formuläret på kontaktsidan.
Lär dig söka – en guide till effektiv informationssökning
Genomsnitt 4.8 (95%) baserat på 36 betyg

Senast uppdaterad: 2018-07-08 av Alice Pettersson