Vi rankar och jämför elbolag i Sverige, välj enkelt din favorit nedan!
Enkla och billiga alternativ
Allt om svenska elbolag
Vanliga frågor och svar
Bästa elbolaget 2023
Här är de tre bästa elbolagen 2023 enligt Konsument.se:
| Elbolag | Egenskaper | Betyg | Nästa steg | |
|---|---|---|---|---|
1 |  | Mest populära elbolaget på Konsument.se Fri månadsavgift i 1 år och 100% fossilfri el Nöjdkundgaranti på alla avtal & 14 dagars ångerrätt | Se elpris | |
2 |  | Rabatt på elen varje månad i ett år Prisgaranti – betala inte mer än du gör idag Ingen bindningstid | Se elpris | |
3 |  | 1 års fri månadsavgift - ingen bindningstid Alltid el märkt Bra Miljöval Ett av Sveriges högst ansedda elbolag | Se elpris | |
4 |  | 100% förnybar el till inköpspris i 9 mån Rörligt eller fast elavtal Populärt elbolag på Konsument.se | Se elpris | |
5 |  | 100% kärnenergi Ta kontroll över ditt elpris, timme för timme Teckna och byt på 1 minut med BankID | Se elpris |
El är utan tvekan en av de nyttigheter som alla behöver och alla använder. Men el kostar pengar och det är många som inte riktigt satt sig in i hur kostnaderna för elen är uppbyggd. Att jämföra kostnader mellan olika elbolag kan vara en bra början på att få en överblick gällande vilka priser som råder på marknaden idag samt vilka alternativ som är både enkla och billiga.
Elprisets tre delar
I Sverige, precis som i många andra länder i Europa, skiljer man på den som ser till att det finns elledningar fram till huset och den som ser till att det kommer el-energi ur dessa ledningar.
Elnät: För att få fram el måste det finnas ledningar fram till huset eller lägenheten. I samband med de stora avregleringarna som skedde i mitten av år 1990 har ett antal bolag fått geografiska monopol. När monopolet ”delades ut” valde många företag som redan var mycket starka på orten, och som i praktiken redan var ensamma på den marknaden. I storstäder likt Stockholm och Göteborg märktes inte en särskilt stor skillnad. Några förändringar blev det för de som bodde på landsbygden, eftersom det krävdes att uppdelningen gjordes på grunder av lite strängare gränser än förut.
De bolag som äger elnätet har ett långtgående ansvar för att se till att det finns ledningar fram till konsumenten och att de underhålls. Därför tar dessa nätbolag ut en ersättning för detta. Konsumenten har ingen valmöjlighet i denna fråga, och därför finns det en statlig myndighet, EnergimarknadsInspektionen (Ei), som övervakar dessa bolag. En viktig del i deras övervakning är att bevaka priserna, så att dessa bolag inte kan ta ut oskäliga priser eller höja priset utan skäl.
Många konsumentorganisationer har påpekat att regelverket för detta är luddigt, och att vissa höjningar synes omotiverade. Ägarna av elnätet framhåller ofta att man står inför mycket stora investeringar i framtidens elnät. Ett exempel kan vara de luftledningar på landsbygden som man vill eller måste förlägga som kabel i marken i stället.
Energikostnad: Ägaren av elnätet hämtar el-energin från det stora statligt ägda stamnätet som täcker hela Sverige och levererar till förbrukaren. Energin in i det nätet kommer från flera olika leverantörer, och de får betalt av konsumenterna i förhållande till hur mycket energi de matar in i systemet.
Ett mycket förenklat exempel: Företag E har ett eget kraftverk och kommer varje år att mata in 500 000 kWh (kilo-Watt-timmar) i systemet. Företag E har sålt energi till 100 hushåll som alla gör av med 5 000 kWh per år och hushåll. Konsumenterna får alltså betala kostnaden för energi till företag E.
I praktiken är det förstås mer komplicerat än så. Leverantören E har kanske en jämn och stabil produktion av energi, medan deras kunder använder energi betydligt mera varierat. De kanske inte gör av med någon energi alls på natten, men stora mängder på kvällen. Det här hanteras ”inom systemet” genom att man i huvudsak tittar på årssiffror. Det finns inga möjligheter för företaget E att styra deras energi till en viss kund, utan deras energi blir en del av den totala energin i nätet.
För att ytterligare komplicera kan det vara så att företag E säljer all sin produktion till företagen A, B och C, som sedan i sin tur säljer energin vidare till en slutkonsument. Det är dessutom ungefär så det ser ut i svensk elmarknad i dag. Till skillnad från elnätet är konsumenten fri att köpa el från vilken el-leverantör som helst, och just i detta fall kan konkurrensen fungera.
Skatter: På kostnaderna för nät och energi kommer dels energiskatter, dels moms. Många konsumentorganisationer ogillar att det läggs skatt-på-skatt, det vill säga moms på energiskatt.
En lite speciell typ av skatt är avgiften för elcertifikat. Avgiften ligger i klassen fem öre per kWh. Syftet med avgiften är att skapa resurser för att ta fram nya lösningar på el-produktion och också att styra elproduktionen mot mer miljövänlig el.
Varifrån kommer elen?
Elen i Sverige produceras i huvudsak av två källor. Det är vattenkraft och kärnkraft, som står för 40–45 % vardera. Av dessa båda används kärnkraften som baskraft och vattenkraften som reglering. Bakgrunden är att det tar mycket lång tid (flera timmar) att öka eller minska produktionen av el från ett kärnkraftverk, medan det går på några minuter på ett vattenkraftverk.
Till detta kommer vindkraft på cirka 10 % på årsbasis. I Sverige ger alltså vindkraften ett värdefullt tillskott, och det är möjligt genom att vi har mycket vattenkraft. Om det börjar blåsa kraftigt får du mycket energi, man kan då snabbt strypa ner energin från vattenkraft och därmed spara vatten i magasinen till ett senare tillfälle. Vattenkraftens möjlighet till snabb reglering är alltså nödvändig för att kunna utnyttja vindkraften på ett bra sätt.
Exempelkostnad
Kostnaden för en konsument beror starkt på energiförbrukningen. Om du tänker dig ett hushåll som gör av med 5 000 kWh per år så är kostnaden (grovt) i storleksordningen 1,50 kr per kWh. Den består av tre delar, där kostnaden för elnätet är cirka 25 % av priset, energiskatt och moms cirka 40 % och slutligen energikostnaden på cirka 35 %. Det här innebär att det är bara runt en 50-öring av totala priset som du kan påverka genom att välja elbolag. Å andra sidan ger en pris som är en 10-öring lägre 500 kronor mindre per år för konsumenten i exemplet. Många konsumenter (särskilt de som har stor andel el-värme) gör av med betydligt mer än dessa 5 000 kWh, och där kan det förstås bli betydligt större summor. För en villa med elvärme kan energiförbrukningen lätt bli i storleksordning 20 000 kWh, och då ger 10 öre billigare el 2 000 kr per år.
Jämförelser
Det finns alltså ett stort antal bolag som säljer el-energi. Som en första sortering kan du använda jämförelsen på denna sajt, genom vilken kan du få en lista över elbolag och samtidigt få en bra bild av olika prisnivåer, till exempel för att se vilket alternativ som är billigast. Ibland behöver du dock även besöka leverantörernas sajter för att få den bästa överblicken. Det här gäller speciellt om du till exempel vill köpa enbart el från vindkraftverk eller någon annan typ av ”grön el”.
Eftersom all el är hopkopplad i ett enda nät finns det inga geografiska fördelar med att köpa från lokala företag. Det är dessutom så att ett stort antal leverantörer inte har någon egen produktion av el. De köper från andra producenter, och är alltså rena handelsbolag.
I princip alla elbolag erbjuder idag olika avtalslängd på sina avtal. Precis som med räntor finns det från ”dagspris” till fleråriga avtal. Till detta kan du ofta välja att du till exempel vill ha el enbart från vind eller sol eller vatten, och så vidare. Om du inte valt alls får du vanligen ett så kallat tillsvidareavtal, oftast genom ägaren av elnätet. Generellt är dessa avtal oförmånliga, då praktiskt taget alla andra avtal på marknaden ger bättre villkor. Tillsvidareavtal är vanligt bland ungdomar som har skaffat sig sitt första boende.
Avtal
Det mesta talar för att ett avtal till dagspris i längden (över flera år) ger den billigaste lösningen. Ett sådant avtal kan dessutom ganska lätt sägas upp om du hittar en billigare leverantör. Det finns avtal med bindningstider på flera år, och de har förstås fördelen av att energikostnaden är känd i förväg. Som alltid gäller förstås att om du tecknat ett flerårigt avtal så kan du inte helt enkelt byta till ett billigare alternativ, du är då bunden av ditt avtal.
Vad påverkar priset?
Som med allt annat är det i huvudsak en fråga om tillgång och efterfrågan när det kommer till priset. Om det blir en vindstilla och kall vinter måste du sannolikt dra igång gas- eller oljeeldade turbiner, som tillverkar betydligt dyrare el. En torr sommar gör att vattenmagasinen är låga, och medför brist på el från vattenkraft. Det finns alltså många faktorer som kommer driva upp eller ner priset. De flesta faktorerna, likt väderförhållanden, är dessutom mycket svåra att prognosera i framtiden.
Finns mitt elbolag kvar?
De flesta bolag som säljer el har oftast ett område där de svarar för elnätet. Det område de har som elnäts-område kan de inte utvidga, och enda möjligheten att få fler kunder är att ge sig in på elmarknaden genom att sälja energi. Det innebär i sig att de bolag som finns är relativt stabila, och du behöver inte riskera att det energibolag du valt försvinner i exempelvis en konkurs. Dessutom har ägaren av elnätet ett ansvar att (som yttersta reserv) se till att det finns elenergi hos alla konsumenter, även om det kan vara till höga priser.
Vanliga frågor
✅ Vilket är det bästa elbolaget 2023?
Det är svårt att svara på vilket elbolag som är bäst för just dig och dina behov, men här kan du läsa på och ta reda på hur vi tycker att du ska gå tillväga för att hitta det bästa elbolaget.
✅ Hur jämför jag elbolag?
Här hjälper vi dig att jämföra olika elbolag. Du kanske letar efter den som erbjuder t.ex billigast el eller grön el. Du kommer bland annat kunna välja vilken typ av elenergi du vill ha.
✅ Vad bör jag veta innan jag byter elbolag?
Det är viktigt att du kollar upp vad duar har för avtal med ditt nuvarande elbolag. Till exempel bör du kolla hur lång bindningstiden är och uppsägningstid. Du kan behöva betala en avgift om du vill säga upp avtalet i förtid.
✅ Hur byter jag elbolag?
Att byta elbolag är enkelt. Innan du börjar leta efter ett nytt elbolag bör du kontrollera hur lång bindningstid du har på ditt nuvarande avtal, och hur lång en eventuell uppsägningstid är. Detta avgör när du kan göra ditt byte. Var också noga med att säga upp ditt gamla avtal i god tid. Vill du bryta det tidigare än bindningstiden tillåter, kan du behöva betala en avgift. När du jämfört priser, elkällor och annat som är viktigt för dig och hittat det bästa alternativet kontaktar du elbolaget och ber att få teckna ett avtal. Du behöver uppge personnummer (vilket måste vara detsamma som det som står på elnätsavtalet), fullständig adress, anläggnings-ID och områdes-ID. De två sistnämnda hittar du på din faktura.
✅ Hur byter jag elbolag vid flytt?
När du flyttar måste du i vissa fall byta både elnäts- och elhandelsavtal. Om nätägaren är densamma i ditt nya bostadsområde är det normalt sett ganska enkelt – kontakta bara nätägaren och informera dem om den nya adressen. I annat fall behöver du ta reda på vem nätägaren är i det nya området och kontakta dem. Är du nöjd med ditt nuvarande elavtal kan du ta det med dig när du flyttar. Annars går du till väga precis som vid ett ”vanligt” elbolagsbyte, men med den skillnaden att du vid flytt har rätt att säga upp ditt gamla avtal även när bindningstiden inte gått ut.
