Politisk kris i Italien: Eventuell risk för den svenska ekonomin

Finansinspektionens första stabilitetsrapport 2018

[su_quote style=”default” cite=”” url=”” class=””]”Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande.”[/su_quote]

Så lyder den första raden av Finansinspektionens (FI) senaste stabilitetsrapport. De svenska finanserna håller måttet men oroligheter runt om i världen utgör fortfarande en risk, konstaterar stabilitetsrapporten.

Finansinspektionen publicerar två gånger per år en stabilitetsrapport över det svenska finanssystemet. Företag och ekonomin överlag redogörs och analyseras för att utpeka risker i den svenska ekonomin. Finansinspektionens chef Erik Thedéen kommenterade rapporten vid publicerandet och kastade ljus över det politiskt och ekonomiskt aktuella Italien.

Det var under söndagen den 27 maj som ett stort ras på Milanobörsen inträffade, då den nya premiärministern steg ned från sitt uppdrag. Italiensk politik har länge varit labil. Sex skilda regeringar har styrt landet på tio år. Sedan det italienska presidentvalet 4 mars 2018 har regeringsbildandet varit en ständigt aktuell och slitsam fråga. I förra veckan presenterades Giuseppe Conte som blivande premiärminister men under söndagen krossades förväntningarna om regeringsbildning då Italiens president Sergio Mattarella avvisade Contes valde finansminister. I och med nyheten demolerades planen på en koalitionsregering mellan populistiska Femstjärnerörelsen och främlingsfientliga Lega. Flera politiska kommentatorer förutspår ett italienskt nyval nästa höst.

“Läget är dramatiskt”

Finansinspektionens uttalade oro över den italienska politikens instabilitet begrundas bland annat på det faktum att Milanobörsen backat kraftigt. Euron nådde i veckan det lägsta värdet mot amerikanska dollarn på ett år. Detta medan stora italienska banker går på knäna på grund av stora och dåliga lån. Italiens omfattande statsskuld, hela 130% av BNP, förstorar problemen. Italiens ränta på statsobligationer har drastiskt pressats upp till 2.25% som en konsekvens av misslyckandet att driva igenom en ny regering. Den plötsliga ökningen beror på att oroligheterna ökar misstron för Italiens betalningsmöjlighet.

[su_box title=”Börsras i Europa 29/5″ style=”noise”]

Italien påverkan på omvärldens ekonomier märks vid börsraset under eftermiddagen 29 maj. Runt om i Europa har börserna rasat.

  • Ledande index på Milanobrösen backade med 2,6 procent.
  • DAX-index i Frankfurt med 1,6 procent.
  • Deutsche Bank och Commerzbank tappade 4,8 respektive 3,7 procent.
  • I London gick FTSE ned med 1,3 procent.
  • Samlingsindexet Stoxx 600 tappade 1,4 procent.
  • I Stockholm sjönk SEB med 2,1 procent, Nordea med 1,5 procent medan Swedbank
[/su_box]Erik Thedéen, chef för Finansinspektionen, medger att i nuläget är det främst Italiens egna statsekonomi som påverkas men om euron rycks med ytterligare i agitationen kan detta få konsekvenser för Sverige. Skillnaden mellan länderna är var skuldsättningen finns. Italiens skulder är främst statliga medan svenska hushålls skulder ökat. En höjd ränta i Sverige skulle slå mot individerna. Ökade skulder hos svenska hushåll är något både nationella och internationella ministerier varnat för. Otmar Issing, som fram till 2006 satt i Europeiska Centralbankens ledningsgrupp, uttrycker stark oro inför utvecklingen i Italien och menar att Italien skulle kunna förorsaka stora problem. En risk Issings påpekar är Italiens växande statsskulder, det avväpnar ekonomin för eventuella kriser. Guiseppe Contes planerade regering har kritiserads för en dålig budgetplan, vilket inte skulle mildra den italienska statsskulden.

Vidare är Italien en avgörande part i eurosamarbetet och även en av EU:s grundpelare. Därav kan Italien ha stor inverkan på eurons stabilitet. Ursprungligen interna konflikter i ett EU-land kan dämpa den ekonomiska aktiviteten och tillväxten i unionen om problemen sprids. Till risken hör att de två majoritetspartierna Femstjärnerörelsen och Lega framställer sig som mycket euroskeptiska. Lega och Femstjärnerörelsen har även proposerat slopningar av Europeiska lagar, en irritationskälla i Bryssel. En italiensk konflikt med Bryssel och andra EU-starka länder som Tyskland skulle slå negativt på marknaden. Oenigheterna mellan norra och södra Europa är redan närvarande och ökad friktion skulle kunna försvåra eurosamarbetet ytterligare och i sin tur hota Europas ekonomi.

Fortsatt regeringskris i Italien kan hota eurons stabilitet. Erik Thedéen beskriver läget som ”dramatiskt” men stabilitetsrapporten understryker en svensk finansmarknad som är välfungerande och relativt robust. Den goda tillväxten, låga inflationen, och låga räntorna bidrar till detta. Stigande skuldsättning samt ökade priser på fasta tillgångar redovisas av FI som svagheterna i den svenska ekonomin, vilka kan bli tydliga när tillväxten igen vänder. Den svenska statsskulden, vilken är relativt låg, bidrar till svenska ekonomins hållbarhet.

Analys

Italiens ekonomi är inte redo för en hård politisk kris. Den svenska ekonomin är bättre rustad men det sammanlänkande ekonomiska systemet i EU riskerar en dominoeffekt. Fortsättningen i italiensk politik kommer ha en inverkan på börsen i Europa. Tumult inför ett nyval skulle kunna vara en risk. Samtidigt kommer den regering som väljs spela en ännu större roll. En långvarig omdömeslös ekonomisk politik kan få mer långvariga konsekvenser för Europa. Då får vi hoppas att Sverige, så som 2008, kan hålla oss utanför epicentrum. Sveriges ekonomiska chanser är fortfarande goda.


Läs mer

  1. Schück, Johan. “ECB-veteran varnar: Europa hotas av chock från Italien“. Dagens Nyheter. 27/05/18.
  2. Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:1)“. Finansinspektionen. 29/05/18.
  3. FI-chefen varnar för allvarlig eurokris“. Svenska Dagbladet, TT, 29/05/18.
  4. Italiensk Kris skrämmer Stockholmsbörsen“. Svenska Dagbladet, TT, 28/05/18.
  5. Alestig, Peter. “Kaos i Italien – så kommer Europa att påverkas“. Svenska Dagbladet. 28/05/18.
  6. Ny rapport: Ökad risk för finansiella störningar“. Svenska Dagbladet, TT. 29/5/18.

Sidansvarig

Konsument.se
Konsument.se

Senast uppdaterad: 2019-04-29 av Konsument.se