Pensionärers ekonomi förbättras samtidigt som klyftorna ökar

Många pensionärer får det bättre och bättre ekonomiskt och deras köpkraft ökar. Allt fler reser utomlands och stannar även borta längre. Samtidigt ökar klyftorna mellan rika och fattiga. Men det finns åtgärder för att undvika pensionssänkningar.

Enligt en undersökning gjord av Statistiska Centralbyrån har 57 procent av alla pensionärer mellan 67 och 81 år högre ekonomisk standard nu än de hade i millennieskiftet när de fortfarande arbetade. ”De har fått reallöneökningar under de sista åren som yrkesverksamma, och många har inkomster från aktier, fonder eller bostadsaffärer. Dessutom minskar också utgifter för bostäder och barn ofta när man blir äldre. Så många har klart bättre standard även som pensionärer än de hade när de jobbade”, säger Thomas Helgeson på SCB. 70-80 procent av alla pensionärer som är 67-69 år har fått en förbättrad ekonomi under 2000-talet. Detsamma gäller för 40 procent av alla pensionärer som är 77-78 år och nästan 50 procent av alla 80-81 åriga pensionärer.

Ökad köpkraft

Resultatet av pensionärernas generellt förbättrade ekonomi är en ökad köpkraft hos äldre. En följd av detta är att fler pensionärer reser utomlands oftare och stannar också borta längre. 8 av 10 seniorer reser utomlands varje år, enligt uppgifter från SVT. Ännu en möjlig förklaring till det ökande resandet är att det finns fler resor specialanpassade till äldres behov. Ofta är resemålen desamma som för yngre – Thailand, Medelhavet, Kanarieöarna. Enligt researrangören Ving utgjordes 18 procent av antalet resenärer förra året av personer över 65 år. För 7 år sedan var det bara 7 procent. Dessutom är de, jämfört med personer under 65, bortresta 50 procent längre tid i snitt. Detta beror delvis på att en del reser riktigt länge och är borta flera månader under vintern. Pensionärer spenderar 70 miljarder kronor på resande, enligt företaget Smart Senior, vilket gör dem allt viktigare för resebranchen. ”Det är en köpstark grupp. Vi ser en stark uppåtgående trend av att seniorer reser allt mer, och spenderar allt mer pengar på resande”, säger vd Mathias Lang till SVT. Företaget definierar seniorer som alla över 55 år. Enligt deras undersökning reser 4 av 5 seniorer utomlands varje år och 41 procent reser utomlands flera gånger om året.

Större skillnad mellan “fattiga” och “rika”

Samtidigt som ekonomin förbättras för många pensionärer, ökar skillnaderna mellan fattiga och rika. Det syns förbättring i alla inkomstgrupper, men framförallt för de med svag ekonomi och påtagligt stark ekonomi. I mellangrupperna är det en lägre andel som fått det bättre. Men det finns fortfarande många pensionärer med betydligt sämre ekonomisk situation, framförallt ensamstående kvinnor, enligt SVTs undersökning. Den grupp som förbättrat sin ekonomi mest är nyblivna pensionärer med hög inkomst. Många i gruppen har ökat sin köpkraft med över 50 procent. Eftersom förmögenhet inte registreras offentligt idag framgår det ej i undersökningen. ”Många som äger sin bostad har sett värdet på den öka med i vissa fall flera miljoner, det syns inte i dessa siffror. Det gör att skillnaden mellan rika och fattiga pensionärer egentligen ökat ännu mer,” menar Hans Heggemann som sammanställer en studie av svenskarnas ekonomi.

Även klyftorna mellan de pensionärer som har det sämst ekonomiskt och övriga befolkningen ökar. Gränsen för ”låg ekonomisk standard” är idag 12 570 kr i månaden och mindre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige. 2006 var grundskyddet från gränsen för låg ekonomisk standard 2000 kr, jämfört med 133 kr i år. En orsak till den ökande skillnaden är att befolkningens inkomst har stigit i snabbare takt än garantipensionerna.

Hur man kan förbättra sin pension

Lika viktigt som det är att göra allt man kan för att förbättra pensionen, är det också att undvika sånt som försämrar den. För bästa möjliga pension bör man självklart jobba många år med hög lön. Men enligt DNs privatekonomiska reporter Maria Croffs kan man även påverka sin pension genom genomtänkta val för att undvika pensionssänkningar:

  1. Jobba så länge du kan. Ju tidigare du slutar jobba desto fler år delas totalsumman på vilket leder till att du får en lägre pension resten av livet. Fram tills man är 66 år måste man även betala högst skatt och man kan inte få garantipension eller bostadstillägg innan man är 65 år.
    Försök ha jobb med kollektivavtal. Andra pensionslösningar är sällan lika bra samt har ofta högre avgifter och det ingår sällan premiebefrielseförsäkringar som betalar in till din pension vid sjukdom eller föräldraledighet.
  2. Arbeta deltid så lite som möjligt. Några år av barnledighet eller deltidsjobb har ingen stor betydelse för pensionen. Jobbar man däremot deltid under flera decennier kan pensionen drabbas negativt eftersom man tjänar in mindre, kan få lägre lönehöjningar och mindre chans att bli befordrad samt höja sin lön och pension genom karriär.
  3. Se över efterlevandeskydden. Detta är pengarna som går till familjen när man dör och summan dras från pensionen antingen genom att man betalar en premie eller avstår från arvsvinster. Eftersom det bara är partnern och barnen som får ta del av pengarna bör de som är ensamstående och utan barn ta bort skyddet. Har man partner och eller barn bör man fundera över om de anhöriga behöver pengarna mer än man själv under sin pension.
  4. Tänk innan du väljer placering. Att välja en gång och aldrig mer igen kan ge sämre avkastning än att inte göra något alls. Staten, arbetsgivarna och facken är måna om så hög värdeökning på pensionen som möjligt och det finns därför bra alternativ för de som inte väljer.
  5. Räkna på förmånsbilen. Eftersom bilen förmånsbeskattas och dras från bruttolönen sänker den även pensionen. PTK, som förhandlar om privatanställda tjänstemäns pensioner, har räknat ut att om man har en bil med 4000 kr bruttolöneavdrag per månad i 20 år försvinner 2000 kr i månaden av pensionen från 65 år i resten av livet om man tjänar mer än 39 000 kr i månaden.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att vi ser en positiv utveckling för pensionärers ekonomi. Det finns även mycket att tänka på som arbetande för att försäkra sig om en god ekonomi när man slutat jobba. De ökande skillnaderna mellan fattiga och rika pensionärer kan bero på att vissa grupper inte har samma möjlighet och/eller vetskap om vad man bör tänka på under arbetslivet för att spara så mycket pengar som möjligt till pensionen. En sådan grupp kan vara ensamstående kvinnor med barn, som ofta kanske inte har samma möjlighet att jobba heltid och därmed inte har samma chans att förhandla sig till en högre lön och bättre pension. Vi bör därmed uppmärksamma vikten av att börja pensionsspara i tid för att se till att så många som möjligt får en stabil ekonomi som pensionärer.

Läs mer

  1. 40-talisters ekonomiska standard högre som pensionärer än vid 50 år. Statistiska Centralbyrån. 18/06/04.
  2. Ökade klyftor mellan pensionärer. Sveriges Radio. 18/06/01.
  3. Maria Crofts: Se upp för pensionssänkningarna. Dagens Nyheter. 18/05/27.

 

Den svaga svenska kronan och dess konsekvenser

Den svenska kronan har rasat det senaste året och tappat 5 procent av sitt värde mot euron. I maj var kronkursen den svagaste sedan finanskrisen 2009, trots att både svensk och global ekonomi går bra idag. Man kan tycka att Sveriges nuvarande högkonjunktur borde leda till att fler blir lockade till att investera i kronor. Men en rad samverkande faktorer har lett till motsatt utveckling – kronan försvagas. Detta har ett flertal negativa, såväl som positiva konsekvenser.

Orsaker till den svaga kronan

Orsakerna till att kronan har sjunkit i värde är många och det är svårt att avgöra exakt hur stor påverkan de olika faktorerna haft. I en värld med skakiga börser tar en relativt liten valuta ofta stryk. Den ökade risken för handelskrig mellan USA och Kina har fått de globala börserna att skaka vilket påverkat svenska börsen och kronan negativt. En annan stor orsak till den fallande kronan är Riksbankens räntepolitik och de förväntningar som finns på att banken ska låta styrräntan ligga lågt under en längre tid framöver. Detta har bidragit till ett dämpat efterfrågetryck på kronor. En låg ränta innebär också att Sverige inte blir så attraktivt för utländska placerare, vilket försvagar kronan. Det finns även en oro att det kan bli nedgång på svensk bostadsmarknad, vilket pressade kronan i höstas. Börsföretagen befinner sig i säsongen för aktieutdelningar. På grund av ett högt utländskt ägande ska stora belopp växlas över till andra valutor, vilket sätter ytterligare press på kronan, menar Johan Schück på DN.

Konsekvenser av den svaga kronan

Påföljderna av en svag krona är många och mestadels negativa. Tidigare stadsministern Göran Persson sade i en intervju: ”Jag tycker det är bedrövligt. Det innebär ju i praktiken att vi har extrapris på allt vi gör och får betala extra mycket för allt vi köper från andra”. För det första blir importvaror dyrare, exempelvis utländska livsmedel. Importföretag påverkas negativt av en svag krona eftersom de antingen måste höja priserna mot kunden eller minska sina marginaler. Därav kan en svag krona leda till prishöjningar som i sin tur kan leda till inflation. Vidare kan en inflation göra att Riksbanken höjer reporäntan tidigare än man annars hade gjort. Därmed kan en svag valuta indirekt leda till högre kostnader för de som har lån på grund av att räntan höjs. Den svaga kronan är även negativ för de som äger utländska fonder och företag som jobbar mot utlandet. Också svenskar som ska resa påverkas negativt eftersom det blir dyrare att resa, speciellt i euro-länder. Nu är det ca 20 procent dyrare att vara på resa i ett euro-land, jämfört med 2012 när kronan var betydligt starkare.

Det finns även en del positiva följder av den svaga kronan. Inte minst gynnas svenska exportföretag med intäkter i utländsk valuta och kostnader i svensk eftersom det då blir billigt för kunderna att köpa produkterna vilket kan leda till ökad försäljning. Detta kan i sin tur leda till ökad tillväxt. I längden finns det dock en risk att detta slår tillbaka eftersom det kan göra att företaget inte behöver stå på tårna lika mycket för att pengarna ska trilla in. Följden av detta är att de riskerar att bli mindre konkurrenskraftiga när kronan vänder. För turister som kommer till Sverige är en svag krona mycket positiv. Följden av detta kan bli att turismen ökar vilket gynnar turistindustrin och restauranger.

Framtidsprognos för kronkursen

Om kronan kommer stärkas snart igen eller fortsätta vara svag är bedömarna oense om. Swedbanks chefsekonom Anna Breman svarade följande på frågan: ”Vår prognos är att kronan ska stärkas framöver, men man får ha respekt för att det är en osäker marknad, så det är svårt att säga när det ska ske.” De flesta orsakerna bakom kronförsvagningen verkar kvarstå; det förblir oroligt internationellt, Riksbanken lyckas inte få upp inflationen och politiska låsningar orsakar problem på bostadsmarknaden. Därav kommer kronan antagligen inte få en snabb vändning. Ytterligare en tänkvärd fråga är ifall den nedtryckta kronkursen kan ses som ett tecken på att förtroendet sviktar?

Läs mer

  1. Nordiska valutakampen – svenska kronan rekordlåg. Veckans Affärer. 18/05/24.
  2. Vinnare och förlorare på en svag krona. SVT. 18/05/14.
  3. Därför är den svenska kronan så svag. SVT. 18/04/29.
  4. Sviktande förtroende bakom allt svagare krona. Dagens Nyheter. 18/04/04.
  5. Marianne Björklund: Svag krona riskerar göra företagen lata. Dagens Nyheter. 18/04/20.
  6. Göran Persson om svaga kronan: ”Innebär i praktiken att vi har extrapris på allt”. Veckans Affärer. 18/05/31.

Bankbedrägeri genom Mobilt BankID

De senaste 10 åren har bedrägeribrotten ökat med 112 procent, enligt statistik från Brå. Jan Olsson, chef för Polisens nationella bedrägericentrer säger att den här typen av brott blir allt vanligare. 

I Maj avslöjade TV4 ett inbyggt säkerhetsproblem i det populära identifieringsverktyget Mobilt BankID. Det gjorde det möjligt för bedragare att komma åt bankkonton och annan sekretesskyddad information utan att offret var medveten om det. Bedragarna ringer upp och påstår sig ringa från banken eller från polisen. Genom så kallad spoofing har det för kunderna sett ut som att det ringer från bankens telefonnummer. De har varit väl insatta och trovärdiga och ofta påstått att de försöker hindra ett pågående bedrägeri. De förklarar att kunden måste logga in med sitt BankID för att stoppa försöket. När bedragarna ringer upp har de ofta redan påbörjat en inloggning med kundens personnummer i internetbanken och när kunden låser upp via sitt BankID släpper systemet in den som står ”först i kön”, det vill säga bedragaren. Därefter har det varit enkelt för bedragarna att föra över pengar från kundens konton.

Flera personer om dagen får liknande samtal. Enligt Jan Olsson riktar bedragarna oftast in sig på män födda på 1930-talet i förmögna områden och varje gång handlar det om stora summor pengar.

”Polismyndigheten gillar både Swish och bank-id. Tidigare fanns det ingen kontroll alls. Om lösningen missbrukas hittar vi personen som står bakom på en gång, åtminstone dess målvakt,” säger han. Han fortsätter: ”Bank-id är aldrig hackat. Vad som sker är att du förmås att göra något på grund av att de är fruktansvärt bra på att luras. Frågan är om det är lösningens fel att måls­ägande gör något man inte borde,” säger han. Chansen att få tillbaka pengarna är liten. ”Många banker anser att personen har varit vårdslös med bank-id och får stå för den ekonomiska förlusten själv”, säger Jan Olsson.

Så undviker du att bli utsatt för bankbedrägeri

Jan Olsson, chef för Polisens nationella bedrägericenter, ger tre tips på hur du skyddar dig mot bedragarna:

  1. Om någon ringer upp och ber dig logga in på din internetbank med mobilt bank-id är det alltid ett bedrägeri som pågår.
  2. Klicka inte på länkar eller bifogade filer i mejl och sms som verkar märkliga. Det är så bedragarna kommer åt kortuppgifter.
  3. Lämna inte ut inloggningsuppgifter eller kortinformation om du är osäker på mottagaren.

Nu har företaget Finansiell ID teknik, ägaren bakom BankID, uppdaterat appen. Om två personer försöker logga in sig via en persons BankID kommer den som har BankIDt få ett meddelande som varnat om ett möjligt bedrägeriförsök, enligt VDn Johan Eriksson. Men möjligheten att vara inloggad via BankID från flera olika enheter kommer att finnas kvar, vilket gör att bedragare fortfarande kan komma åt skretesskyddad information. Ansvaret för det bollar VDn vidare och förklarar att om två förfrågningar på identiteten sker samtidigt så ser företaget det och kan neka inloggningen. Om förfrågningarna kommer vid två olika tillfällen är det däremot banken och myndigheten som får hantera fråga.

Tidigare när de drabbade bankkunderna klagat hos bankerna och velat få sina förluster täckta har de blivit nekade. Nu slår allmänna reklamationsnämnden (ARN) fast att ansvaret ska delas mellan banken och bankkundens i de allra flesta fall. Banken kan bli ersättnignsskyldigt vid bank-id-bluffar, även om kunden varit oaktsam. Detta fastställs efter att ARN avgjort sex vägledande fall. Även i de fall då bankkunderna till viss del varit oaktsamma och låtit sig luras av bedragarna blir de inte skyldiga att stå för förlusterna själva. Detta kan dock ske i speciella fall om man varit oförsiktig och likgiltig inför risken. Det finns EU-lagstiftning som innebär att ansvaret ska delas mellan kunden och banken. Kundens blir skyldig att betala en självrisk på 12 000 kr om man lämnat uppgifter men inte förstår at det är ett bedrägeri. ARNs beslut är vägledande för framtiden. Britta Ahnmé Kågström, chef för ARB säger: ”Vi har fört en del resonemang i besluten som kommer att kunna användas även för framtiden. Men det kommer hela tiden nya former av bedrägerier”.

Bankkunder kräver nu att bankernas säkerhetslösningar ska ändras så att det inte ska gå att logga in från flera håll samtidigt i internetbanken. Exakt vilka förändringar och åtgärder olika banker vidtagit vill de inte kommentera, då det kan öppna upp för kriminella.

Säkerhetsproblemet med flera pågående inloggningar finns inbyggt i BankID från början. Den nya uppdateringen med varningsmeddelanden kommer att följas av fler säkerhetsuppdateringar.

Läs mer

  1. Säkerhetsproblemen med BankID kända. TV4 Nyheterna. 16/12/05.
  2. Mobilt BankID ligger nere. TV4 Nyheterna. 18/06/14.
  3. Bank kan få betala vid bank-id-bluff. Dagens Nyheter. 18/06/14.
  4. Han förlorade 250 000 genom bluff med bank-id. Dagens Nyheter. 18/03/29.
  5. Bankerna kan tvingas ersätta för bank-id-kapning. Aftonbladet. 18/06/14.

Svenska hushålls skuldsättning – ett hot eller ej?

Svenska hushålls skuldsättning har de senaste åren uppmärksammats som en risk av organisationer och riskbedömare. Hushållens skuldkvot har sedan 1990-talet fördubblats. Riksbanken skriver att ”den höga skuldsättningen fortsätter att utgöra den största risken för svensk ekonomi”. Samtidigt ligger räntekvoten på låga nivåer. Utgör ökad skuldsättning i svenska hushåll ett hot?

Skuldsättningen bland hushåll har fördubblats sedan mitten av 1990-talet. Skuldkvoten ligger idag på 170 procent av svenskarnas disponibla inkomst, redovisar Riksbanken. De högsta skuldsättningarna i Sverige finns i Danderyd där den genomsnittliga skuldkvoten ligger på 539 procent. Generellt ökar skuldsättningen främst i storstadsområdena, visar Riksbankens sektion för finansiell stabilitet. De stora skulderna består till 80 procent av bolån. Alltså kan läget på bostadsmarknaden ha en stor inverkan på hushålls lån och skulder. Vidare har cirka 69 procent av de svenska bolånen rörlig ränta. Det innebär att hushållens ekonomi skulle påverkas av kraftigt stigande räntor. Konsumtionslån utgör endast fem procent av svenska hushålls lån men ränteutgifterna för konsumtion samtidigt är större, på grund av högre räntor för konsumtionslån.

Svenska hushålls skuldkvot

Svenska hushålls skuldsättning kan beräknas med hjälp av måttet skuldkvot. Skuldkvot är ett mått på förhållandet mellan hushålls skuldsättning och disponibla inkomst. Skuldkvoten är alltså ett mått mellan en konstant och en variabel. Ett mått som tillämpas av bland annat Riksbanken. Svenska hushålls skuldkvot är idag historisk hög och uppmäts i genomsnitt till 170 procent av den disponibla inkomsten. Hushållens skulder har sedan slutet av 90-talet ökat mer än hushållens disponibla inkomst. Denna ökning har kommenterats av finansminister Per Bolund (MP). Bolund omnämner skuldsättningen som en risk och utmaning för svensk ekonomi och finans. Riksbanken menar till och med att hushållens skuldsättning utgör det främsta hotet för den svenska ekonomins stabilitet. Att frågan bör diskuteras är ett faktum.

Svenska hushålls räntekvot

Emellertid finns även andra mått för att utreda skuldsättning i svensk ekonomi. Dessa kan visa en annorlunda bild av situationen, exempelvis måttet räntekvot. Räntekvot är en mätning av hushållens ränteutgifter i förhållande till dess disponibla inkomst. Vilken alltså är en mätning av två föränderliga flöden. Räntekvoten för hushåll idag är låg. Räntekvoten låg under det fjärde kvartalet 2017 på 2,5 procent, vilket är lägre än genomsnittet för 1971-2013. Kritiker av mätinstrumentet där skuldsättning ställs emot disponibel inkomst menar att läget inte är lika kritiskt som bland annat Riksbanken framställer det. Det kan hävdas att skuldkvoten inte ger en fullständig bild av hushållens betalningsförmåga. Det tredje sättet att mäta skuldsättning är den skuldkvot som visar förhållandet mellan skuldsättning och hushålls totala finansiella tillgångar. Då räknas exempelvis tillgångar så som bostad in. Denna skuldkvot har hållit sig konstant under hela perioden 1971-2013.

Bostadsmarknaden och svenska hushålls skuldsättning

Bostadsmarknaden är av de största orosmomenten på svensk finansmarknad. Bostadsmarknaden har präglats av omfattande rekord; extrema bostadspriser, bostadsbrist, svårsålda lägenheter etcetera. Bostadsmarknaden blir relevant för ämnet då 80 procent av svenskarnas lån är på bostäder. Hushåll kan likaså bli påverkade av bostadsrättsföreningars lån. Bostadsrättsföreningars lån har nämligen ökat med 41 procent sedan 2010. Detta utgör en oberäknelig risk för hushållens ekonomi om bostadsrättsföreningarna skulle höja sina månadsavgifter.

Behövs politiska åtgärder?

Trots att svenska hushålls skuldsättning uppmärksammats stort har inga reformer vidtagits. I maj  skärptes dock amorteringskraven. Detta försvårar belåning för en del hushåll. Effekten av den nya amorteringslagen kan dock inte redovisas ännu. Riksbanken kan redovisa att amortering på lån steg något från 2016 till 2017. Samtidigt har konsumtionsbelåning förenklats av regeringen, som ett sätt att stimulera ekonomin, och den låga räntesatsen utgör också ett incitament för låntagare. Varken Riksbanken eller finansminister Bolund antyder att några reformer behövs akut för att minska hushålls belåning, säger de vid Finansiella stabilitetsrådet. Detta eftersom den svenska ekonomin är fortsatt god och motståndskraftig.

Analys

Riskerna med den höga skuldsättningen avgörs i första hand av ekonomins och räntornas utveckling. I läge av oväntad försämring av ekonomin eller kraftigt stigande räntor utgör hushålls höga skuldkvot en risk. Om hushållens ränteutgifter skulle öka kraftigt, minskar troligtvis konsumtionen som resultat. Om bostadspriserna samtidigt dalar kan konsumtionen avta därtill. Många svenska hushåll har en stor del av sina tillgångar låsta i bostäder. Därav kan rörligheten på bostadsmarknaden försämras om ränteutgifterna ökar och hushållen har mindre pengar att röra sig med. Detta skulle minska stimulansen i den svenska ekonomin. Problemen att sälja nyproducerade lägenheter kan även förstärkas. Sjunkande konsumtion påverkar slutligen arbetslöshet, produktion och framförallt tillväxt negativt. Stigande räntor skulle alltså medföra en försvagad svensk ekonomi.

De skuld- och räntekvoter som presenterats är dock ett genomsnitt som baseras på siffror för hela hushållssektorn. För en fullständig riskbedömning kan utvärderingar behövas genomföras för enskilda grupper, så som de högst belånade hushållen.

Framtid

Avslutningsvis visar dagens ekonomiska prognoser att svensk tillväxt kommer avta under 2019. Detta kommer dock inte ha någon förödande konsekvens och ekonomin förväntas hålla fortsatt stabila och goda nivåer. En höjning av styrräntan väntas även i slutet av 2018. Men styrräntan kommer vara relativt låg en period framöver.

Om skuldsättningen utgör ett hot eller inte är alltså relativt. Det beror på den ekonomiska utvecklingen framöver och räntenivåer. Svenska hushålls skuldsättning är ännu inte ett akut hot men  utgör fortfarande en utstickande faktor i svensk ekonomi.

Läs mer

  1. “Hushållens skulder”. Ekonomifakta. 18/06/18.
  2. “Flera risker för hushåll i bostadsrätter”. Riksbanken. 22/02/18.
  3. “Bolund: Svenskarnas skulder är en risk”. Svenska Dagbladet.12/06/18.
  4. “Stockholmarnas skulder ökar snabbast i Sverige”. Dagens Nyheter. 23/11/17.
  5. “RB: Hushållens skuldkvot nu <185%, drygt 205% inkl brf-skuld”
  6. “RB: risk hushållsskuld, bomarknad leder till nedåtgående spiral”

Senast uppdaterad: 2018-07-10 av Konsument.se


Handelskriget mellan USA och Kina är startat

Kina anklagar USA för att ha startat “det största handelskriget i historien”. Rapporterar CNN.

Fredagen 6:e Juli implementerade USA 25-procentiga importtullar som påverkar mer än 800 kinesiska produkter värda 34 miljarder dollar. Tullarna påverkar främst produkter som industrimaskiner, medicinska apparater samt bildelar.

Trots tre försök till förhandlingar mellan de två länderna, inklusive ett löfte från Kina om att signifikant öka inköpen av amerikanska varor, har Trump valt att genomföra implementeringen av tullarna.

Trump och hans rådgivare menar att implementeringen av tullarna är nödvändiga för att få Kina att sluta använda otillbörliga metoder som att stjäla information och tvinga amerikanska företag att överlämna värdefull teknik. Samtidigt pekar Kina ut sig själva som den utsatta parten i konflikten.

Direkt efter USAs implementering av tullarna slog Kina tillbaka och implementerade tullar på amerikanska varor. Detta meddelade en talesperson från det Kinesiska utrikesministeriet i fredags. Tullarna kommer slå mot mer än 500 amerikanska exportvaror, exempelvis bilar och jordbruksprodukter som sojabönor och kött. De menar att värdet av produkterna kan jämställas med med de kinesiska produkter som påverkas av USAs nyimplementerade tullar. ”Kina tvingas slå tillbaka för att skydda sina nationella intressen och sitt folks intressen.” sade det Kinesiska Handelsdepartementet i fredags. De anklagade USA för ”handledsmobbning”.

Långt innan införandet av tullarna hade det väntade handelskriget mellan världens största ekonomier skakat om världsmarknaden. Ökad spänning mellan USA och Kinas kommer få negativa effekter. Speciellt oroliga är Amerikanska företag som har nära kontakt med Kina.

Men den stora frågan är hur långt de båda stormakterna kommer gå. USA planerar att införa 25 procentiga tullar på ytterligare kinesiska exportvaror värda 16 miljarder dollar senare i sommar. Om detta sker har Kina lovat att hämnas genom att införa tullar på amerikanska exportprodukter värda samma summa. Trots att drabbade branscher kommer att påverkas negativt av tullarna menar ekonomer att de båda ländernas ekonomier kommer påverkas minimalt om handelskriget slutar där. Men att handelskriget slutar där är inte säkert. Trump har sagt att ifall Kina hämnas med tullar värda samma belopp kommer han att svara med att implementera betydligt högre tullar på kinesiska exportvaror värda upp emot 500 miljarder dollar.

Ett handelskrig mellan världens två största ekonomier kommer få effekter på hela världsmarknaden. Även Europa och Sverige förmodas påverkas, framförallt eftersom Sverige är ett litet land vars välstånd är helt beroende av en väl fungerande global handel.

Rent konkret kan även amerikanska importvaror som exemplevis kosmetika, frukt och alkoholprodukter komma att bli ca 20 procent dyrare. Skulle handelskriget spåra ur riskerar utfaller bli att det tillslut inte finns några varor eller tjänster som är befriade från olika typer av handelshinder. Infekterade relationer med USA skulle även resultera i en skada för svenska jobb och svensk tillväxt.

En möjlig fördel för oss svenskar i och med det rådande handelskriget är att amerikanska företag antagligen kommer få det svårare att sälja till Kina. Detta skulle kunna leda till att Svenska företag får möjligheten att sälja mer till Kina än vi kan i dagsläget.

Läs mer

  1. Så påverkas du av ett handelskrig. SVT. 18/07/06.
  2. How a trade war could turn into a recession. CNN. 18/07/06.
  3. Sonos warns about trade war as it prepares to go public. CNN. 18/07/06.
  4. China: The US has started ‘the biggest trade war’ in history. CNN. 18/07/06.
  5. Kina: USA har startat det största handelskriget i historien. Dagens Industri. 18/07/06.
  6. Trumps handelskrig är igång – här är varorna som kan bli dyrare i Sverige. Veckans Affärer. 18/07/06.

Senast uppdaterad: 2018-07-10 av Konsument.se


Oenighet om Riksbankens beslut om en oförändrad reporänta

Tisdagen den 2 juli meddelade riksbanken som väntat att de lämnar reporäntan oförändrad, på 0,50 procent. Inte heller räntebanan, Riksbankens prognos om framtida räntejusteringar, förändrades. Riksbanken räknar med att börja höja reporäntan först mot slutet av året.

I februari 2015 tog Riksbanken ett historiskt beslut; att sänka reporäntan till minus 0,1 procent. En månad senare kom nästa sänkning och sedan februari 2016 har räntan legat på -0,5 procent. Anledningen till beslutet om minusränta var att man ville sätta fart på inflationen. Att Riksbanken inte höjt räntan igen trots att man uppnått målet på två procent beror på att inflationen tidigare legat under målet alldeles för länge och att man inte vill riskera att inflationen faller tillbaka igen. ”För att inflationen ska vara vid två procent även framöver är det viktigt att konjunkturen fortsätter att vara stark och sätter avtryck i prisökningarna”, menar den. Den tillägger att det är ”viktigt att kronans växelkurs utvecklas på ett sätt som är förenligt med att inflationen förblir nära målet.” Livsmedel- och energipriser som på senare tid stigit rör sig snabbt även åt andra hållet. Riksbanken vill därför vänta tills läget är mer stabilt, vilket kan dröja till nästa år. ”Man är oroad för att aktörerna i ekonomin inte längre har förtroende för inflationsmålet.”

Den europeiska centralbanken har meddelat att en höjning av räntan kan bli aktuell tidigast nästa sommar. Detta beror på att det har tagit längre tid att återhämta sig efter finanskrisen 2008 i övriga Europa. ”Om Riksbanken hade höjt snabbare än vad ECB gjort skulle kronan ha stärkts väldigt kraftigt vilket skulle ha dämpat inflationen. En lägre inflation skulle leda till att vi får mer importerade varor för våra pengar vilket i sin tur skulle dumpa priserna på de varorna”, säger Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar. Direktionen fattade även beslut om att förlänga mandatet som underlättar för att snabbt inventera på valutamarknaden. En alltför snabb kronförstärkning skulle göra det svårare att stabilisera inflationen.

Direktionen oense om beslutet

Samtliga medlemmar i direktionen är dock inte eniga om beslutet. Två av sex personer i direktionen reserverade sig mot beslutet. Henry Ohlsson ville höja direkt med 25 punkter till -0,25 procent och motiverade det med den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt. Det finns inget behov av ytterligare stimulans. Istället är det viktigt att bädda för mjuklandning och undvika en krasch på bostadsmarknaden. Den andra medlemmen i direktionen som inte ställer sig bakom beslutet är Martin Flodén. Han vill höja med 0,25 procent i september eller oktober. Varken Ohlsson och Flodén är för det förlängda mandatet.

Chefsekonomerna oeniga om beslutet

Tre tillfrågade chefsekonomer har också dom olika åsikter om den oförändrade reporäntan och huruvida Riksbanken kommer höja den före årsskiftet.

Swedbanks chefsekonom, Anna Breman, anser att eftersom vi uppnått inflationsmålet borde Riksbanken höjt reporäntan. “Vi tror ju på 10 punkter i december. Att de är oense visar att de har svårt att komma fram med en strategi vart de vill komma långsiktigt. Jag ser det som ett svaghetstecken”, sade hon vid en tillställning anordnad av Svenska Dagbladet, i Visby på tisdagen.

Även Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar, är för höjda styrräntor och vill att räntan ska höjas eftersom hon inte ser en risk att inflationen ska skena. ”Jag tycker att man kan fundera på de signaler man sänder till hushåll och företag. Är det faktiskt rimligt att man i en tydlig högkonjunktur sitter på en minusränta?” Öster är även kritisk mot att valutamandatet förlängdes eftersom hon tycker att det är en mjuk signal eftersom det är en krissignal. Riskerna har ökat på senaste, bland annat på bostadsmarknaden men främst för exporten.

Nordreas chefsekonom, Annika Winsth, tror däremot inte på räntehöjning före årsskiftet. Hon tror att Riksbanken kommer behöva ändra sig. “Den underliggande inflationen är ju långt ifrån målet. Det blir konstigt att höja när vi har bland annat osäkerhet på bostadsmarknaden”, sade hon. Eftersom vi är i ett skifte nu tycker hon att det är naturligt att några i direktionen går före de andra. “Jag tror man ska förvänta sig det här, att det kommer fortsätta. Vi måste dissekera de andra tre, eftersom Cecilia Skingsley också har flaggat för att hon vill höja”, sade chefsekonomen.

Både Annika Winsth och Anna Öster höll med om att Stefan Ingves blir central när det gäller en omsvängning. De tre är alla överens om att nästa finansminister kommer hålla hårt i pengarna i den första budgeten och att Sverige kan klara av nästa kris. De vill alla se en bred skattereform men tycker att politikerna hittills är oklara med detaljerna.

Analys

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns mycket delade meningar kring Riksbankens beslut att låta reporäntan förbli oförändrad. Trots ett stort motstånd från många sakkunniga står direktionen fast vid sitt beslut, och har sannolikt god grund för detta. En annan aspekt som Riksbanken måste ta hänsyn till är oron på världsmarknaden. Många bedömare tror att export kommer ha större betydelse för svensk ekonomi framöver. Denna utveckling är något ett globalt handelskrig skulle bromsa. Hur framtiden kommer att se ut kan ingen säkert fastslå, och det är speciellt svårt med tanke på oron på världsmarknaden.

Läs mer

  1. Riksbanken lämnar räntan oförändrad. Affärsvärlden. 18/07/03.
  2. Riksbanken lämnar räntan oförändrad. Dagens Nyheter. 18/07/03.
  3. Chefsekonomer oeniga om räntebeslutet. Affärsvärlden. 18/07/03.
  4. Chefsekonom: Minusränta sänder fel signal. Affärsvärlden. 18/07/02.

Senast uppdaterad: 2018-07-11 av Konsument.se


Lägesprognos för den svenska ekonomin

Varje månad ger Ekonomistyrningsverket ut en tillväxtprognos baserad på de senaste budgeterna och offentliga sektorns finanser. Den senaste prognosen bedömer att den svenska ekonomin nu når toppen av högkonjunkturen. De kommande åren kommer tillväxten att dala. Vad får regeringens budget för konsekvenser och hur påverkas den svenska ekonomin?

Makroekonomisk utveckling

Ekonomistyrningsverkets prognos de olika faktorer vilka påverkar konjunkturen för att förutspå tillväxttakten i ekonomin framöver, bland annat arbetslöshet, offentliga utgifter och inflation. I juni 2018 uppmäts den svenska tillväxten till 3,3 procent. Detta uppfattas utgöra högstanivån för högkonjunkturen och tillväxten väntas sjunka framöver. Statens budgetsaldo väntas ge 53 miljarder kronor överskott i år och sedan 1 miljard underskott 2019. Det är en ökning för överskottet 2018 sedan aprilprognosen från 49 till 53 miljarder kronor.

Svenskt BNP väntas inte expandera i lika hög takt kommande år. Samtidigt ökar i år statens utgifter kraftigt och offentliga sektorns sparande minskar som följd. Sparandet beräknas ligga på 0,5 procent av BNP år 2018. Vilket innebär en minskning med 0,8 procentenheter sen i fjol och når inte upp till målen för sparande, enligt Ekonomistyrningsverkets prognos. De ökade offentliga utgifterna befinner sig fortsatt under utgiftstaket. Den svenska statsskulden har även minskat med 10 procent de sensate fyra åren.

Minskad tillväxttakt i den svenska ekonomin

  • Att tillväxttakten dämpas kommande år samt det minskade överskottet i offentliga sektorn beror delvis på att skatteintäkterna blir mindre, menar Ekonomistyrningsverket. Skattesänkningar i de senaste budgeterna har minskat skattebaserna och hushållens minskade kapitalvinster medför också minskade skatteintäkter. Skattekvoterna förväntas även krympa under 2019.
  • Tillväxtakten försvagas även på grund av avsevärt minskade investeringar. Främst kraftigt minskade bygginvesteringar på bostadsmarknaden utgör minskningen. Bostadsinvesteringarna verkar avtaga på grund av fallande bostadspriser, amorteringskravet vilket försvårar låntagare och brist på arbetskraft.
  • Den svenska exporten har senaste året gynnats av en svag svensk krona men en förväntad stärkt krona under andra delen av 2018 förväntas minska exporttillväxten (Läs mer: Svenska kronan når historiskt låga nivåer). En dämpad världsekonomi lär även bidra till minskad export.
  • Sysselsättningsgraden verkar liksom tillväxten nå sin topp i år. Under 2018 andra hälft väntas ytterligare 74 000 sättas i arbete. Sysselsättningentakten förväntas dock minska då efterfrågan i ekonomin dämpas. Färre av de arbetslösa matchar även arbetsmarknadens efterfrågan. Trots håller detta fortsatt historiskt höga nivåer.

Regeringens senaste budget

I vårändringsbudgeten görs flera stora satsningar av regeringen tillsammans med Vänsterparitet, bland annat inom vård- och omsorg, klimat, jobb och polis. Regeringen understryker framtidens behov av fungerande välfärd, då vi lever längre och barnafödsel ökar. Satsningarna kan ses som en del av valkampanjen inför riksdagsvalet hösten 2018 med stora anslag för regeringens hjärtefrågor. Regeringen menar att insatserna i välfärden är nödvändiga för att bibehålla ett enat och tryggt Sverige och vidare sträka den svenska ekonomin. Regeringens satsningar ämnar att öka tryggheten i ett sammanhållet Sverige. Insatserna innefattar bland annat en tillslutning av 35 miljarder kronor till en förbättrad välfärd samt fördubbling av miljöbudgeten. Till satsningarna följer ökade statliga utgifter.

Risker och möjligheter i framtiden

Flera risker vilar dock över oss inför framtiden. Då regeringen 16 april presenterade vårbudgeten framfördes även risker och möjligheter även upp på agendan. Globala politiska frågor så som Brexit och frihandeln i USA kan komma att störa den globala ekonomin och vidare den inhemska. Oroande faktorer inom nationen är de svenska hushållens ökande skuldsättning samt den labila bostadsmarknaden. Regeringen lyfter även klimatförändringarna som en framtida oro. Möjligheterna finns i Euroområdets stärkta konjunktur och att spåren från finanskrisen -09 nu inte är lika tydliga.

Slutsats

Den svenska ekonomin väntas gå in i en period av lågkonjunktur. Större utgifter och lägre skattintäckter minskar överskottet och det offentliga sparandet minskar även. Regeringspartierna har dock av oppositionen beskyllts för att spara för lite inför kommande lågkonjunktur.Samtidigt menar beräknade att andra faktorer i ekonomin, så om minskad statsskuld, gör den fortsatt stark och hållbar. Läget på bostadsmarknaden, vilket länge har varit osäker, är en av agörande faktor för svensk ekonomis utveckling.. Regeringens satsningar inom vård, trygghet, miljö etcetra kan medföra positiva följder för privatpersoner. Ekonomin bedöms trots allt av Ekonomistyrningsverket vara fortsatt stabil baserat på den starka arbetsmarknaden, låga räntor och högt nettokapital. Ekonomi är alltid svårt att förutspå men chanserna för Svergie väntas vara fortsatt goda.

Läs mer

  1. “Vårbudget 2018  Samhällsbygget – ett tryggt och hållbart Svergie”. Regeringen. 16/04/18.
  2. “Prognos Statens budget och de offentliga finanserna”. Ekonomistyrningsverket. 06/18.
  3. “Högre utgifter och lägre kapitalvinster minskar det offentliga sparandet”. Ekonomistyrningsverket. 14/06/18.

Senast uppdaterad: 2018-07-05 av Konsument.se


Socker- och köttskatt: ska dåliga livsmedel kosta mer?

En stor debatt pågår i västvärlden angående vår diet. Sommarn 2017 översteg andelen överviktiga och feta de normalviktiga och smala i Sverige. Samtidigt växer ständigt vår kunskap om olika livsmedels inverkan på vår hälsa, naturen och samhället. Forskningen är alarmerande; vår kost är skadlig. De pessimistiska prognoserna får politiker och forskare att agera. Det talas om socker- och köttskatt. Frågan är om detta är rätt lösning för att ändra våra matvanor. Borde Sverige beskatta mer för att gå i bräschen för en friskare värld?

Hälsoutvecklingen i Sverige bringar allt mindre hopp. Trenden i andra delar av världen har länge pekat nedåt. I USA är över två tredjedelar av befolkningen antingen överviktiga eller feta. I Spanien ökar barnfetma kraftigt. Sverige har tidigare varit ett föredöme då det kommer till kost men även här väger och äter vi allt mer. Direktkonsumtionen av kött har ökat i Sverige med omkring 45% sedan 60-talet och matkonsumtionen i stort även ökat. De senaste 20 åren har vi blivit dubbelt så feta. Forskare menar att socker och köttkonsumtion måste minska för att behålla befolkningen frisk. Nedan diskuteras en möjlig svensk  kött- och sockerskatt.

Sockerskatt i andra länder

I bland annat Norge har även en sockerskatt införts. Något som även diskuterats i Sverige. Den norska sockerskatten, som innefattar choklad, godis och läsk, chockhöjdes med 83 procent under 2018 med mål att minska sockerkonsumtionen. Förslaget har dock inte uppnått önskad inverkan. Istället ökar intäkterna för godis, choklad, etc vid gränshandeln. Norska staten går då miste om skattepengar. Godishandlaren Rune Forsberg på Hval Sjokoladefabrikk lyfter upp de för industrin tydligt negativa konsekvenserna av sockerskatten. Försäljningen inom branschen har backat rejält, omsättningen har sjunkit med cirka 23 procent under det första kvartalet 2018. Som följd har många anställda avskedats. Facken och godishandlare har gått ihop och kräver att sockerskatten sänks.

I andra länder har liknande medel satts in. I Danmark infördes sockerskatt 2012 men slopades igen 2016 eftersom den inte ansågs påverka folkhälsan i önskad riktning. Ett avvikande exempel är dock Storbritannien där en skatt på söta drycker minskat konsumtionen. I framtiden väntas här införas ytterligare beskattningar på söta livsmedel som säljs i automater och på sjukhus. I Sydamerika är försäljningen av läsk hög. Läskskatt och tydliga livsmedelsmärkningar har i Colombia minskat försäljningen.

Fetma får stora kostnader

Att minska fetman i landet anses nyttigt för samhällsekonomin. De direkta och indirekta  kostnaderna för övervikt är omfattande. Kostnaderna bygger på att feta personer i större utsträckning blir sjuka. Sjukvården bistår feta med fler sjukvårdsbesök och mer medicinering. Därtill blir produktionsbortfallet större genom sjukskrivning och förtidspension. Idag uppskattas kostnaden för övervikt vara 70 miljarder kronor. Det motsvarar 13,7 procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Lågt stående socioekonomiska grupper löper även större risk för att bli feta. Alltmer är det svårt att förändra människors levnadsvanor och konsumtionsmönster, vilket komplicerar problemet.

Köttskatt

Lika sockret har köttkonsumtionen har märkt agendan; köttskatt har diskuterats. Vår köttkonsumtion har ökat drastiskt. Den totala köttkonsumtionen år 1990 uppmättes till 27 kilo per person. Idag är siffran 53 kilo. Anledningen är bland annat sänkt matmoms sedan 90-talet. Kött medför även negativa hälsoeffekter, bland annat ökat risken för tjock- och ändtarmscancer. Köttets verkan på miljön är kostsam. Ett kilo nötkött alstrar ungefär lika mycket koldioxidutsläpp som att köra 13 mil med personbil och köttproduktionen står för de största gemensamma utsläppen av koldioxid. En förorenad miljö har ett mycket högt samhälleligt pris.

Politik för förändring

Sedermera har Miljöpartiet föreslagit en ”köttskatt”. MP resonerar att mat har en stor total inverkan på miljön och skatter är ett styrmedel för att förändra mönstren för livsmedelskonsumtion. De vill beskatta de livsmedel som innebär stor klimatpåverkan och där antibiotika används i produktionen. Miljöpartiet formulerar alltså inte frågan som en ”köttskatt” utan en klimatbeskattning. Trots att fler partier i riksdagen uttryckt att köttkonsumtionen bör minska och folkhälsan förbättras visar sig andra partier negativa till punktbeskattningen. Socialdemokraterna hävdar exempelvis att en köttskatt skulle ha en liten effekt. De tycker inte heller att endast välbärgade människor ska ha råd med kött. Andra menar att staten inte ska lägga sig i vad människor äter.

Slutsats

Hur privatpersoner påverkas av en kött- och sockerskatt och vilka konsekvenser detta får är svårt att förutspå. Den direkta följden är given; en större nummer på ditt livsmedelskvitto de dagar du vill äta kött och sockrade produkter. Och att de flesta svenskar i dagsläget vill det, är tydligt.

Samtidigt är de ekonomiska krafterna stora för att sälja mer livsmedel. Det ligger inte i företags intresse att höja beskattning av varor. Vilket blev tydligt i Norge då många godistillverkare ställde sig starkt negativa till sockerskatten på grund av en tvärt sjunkande konsumtion.

Andra medel för att nå önskade effekter kan vara att pådriva nyttigare samt mer vegetabilisk mat inom statliga förvaltningar så som skolor och äldreomsorg, få ut mer information om livsmedel, motion och hälsa i samhället eller införa nya livsmedelsmärkningar. Kanske bör även nyttigare alternativ marknadsföras för bättre substitut. Vissa hävdar att licens för godis bör införas men liberala krafter kan motsätta sig denna statliga reglering. Slutligen; en förändring behövs. Har vi svenskar viljan och förmågan till förändring eller behövs statliga styrmedel? Ska vår plånbok behöva påverkas?

Läs mer

  1. Lagerwall, Katarina. “Uppsägningar efter norsk sockerskatt”. Dagens Nyheter. 05/05/18.
  2. Olshov, Anders. Wendin, Karin. “Matmomsen måste höjas så att vi inte äter ihjäl oss”. Dagens Nyheter. 07/06/18.
  3. “Är det dags att börja prata om köttskatt”. KIT.se. 12/02/18.
  4. Rössner, Stephan. “Kalorier kostar”. Läkartidningen. 27/09/11.
  5. “Köttskatt splittrar partierna i riksdagen”. Expressen. 24/02/18.
  6. “Johan Bergendorff och Lotten Collin om det globala sockerkriget”. Sveriges Radio. 11/03/18.
  7. “Sockerskatt på läsk kan rädda liv”. Nordic Nutrition Council. 18/06/18.

Senast uppdaterad: 2018-07-10 av Konsument.se


Pensionssystemet utmanas ytterligare – 800 kronor för arbete

”Den svenska modellen” har länge varit ett slagord för Sverige. Det svenska välfärdssystemet har uppvisats som ett praktexempel. Men arbetsmarknaden har förändrats kraftigt sedan folkhemmets dagar och till exempel en åldrande befolkning ställer nya krav på välfärden. Samtidigt minskar statens kredit till den allmänna pensionen. Kritik riktas nu mot pensionssystemet. ”Svenskarna vill ha en bra pension och vill inte förändra sin livssituation drastiskt när det är dags för pensionering.” säger Frans Lindelöw och Mattias Munter på Skandia. Pensionssystemet står inför en rad utmaningar. Frågorna lyder; hur ser ett hållbart och rättvist pensionssystem ut? Hur tar vi i framtiden hand om våra äldre?

Svenska pensionssystemet

Pensionen i Sverige består av tre delar. Allmänpensionen, uppbyggd av inkomstpension och premiepension. Inkomstpension är den större delen och grundas på din livsinkomst. Premiepensionen placerar du själv i fonder. Allmänpensionen betalas ut av staten och ges till alla över 65 så länge de lever. Tjänstepension erlägger arbetsgivaren och varierar beroende på ditt kollektivavtal. Pensionens tredje del är privat sparande. Det är frivilligt och du bestämmer själv över den. Dessa tre huvudkomponenter utgör olika stor del av varje individs pension, beroende på hur mycket du till exempel arbetat och sparat. Idag beskattas pension högre än lön men den exakta beskattningen beror på var i landet du är folkbokförd och vid vilken ålder du tar ut pensionen.

Utmaningar för pensionssystemet

Problemen för pensionssystemet uppdagas alltså i våra tider. Bland annat minskar för varje generation pensionen i förhållande till lönen. Pensionärerna riskerar att får det allt sämre i framtiden, vilket kan slå hårt mot Sverige välfärd. Pensionen är även fortfarande ojämnställd. I SvD Debatt uppmärksammade Per Gudnarsson (29/4) den knappa skillnaden i allmänpension för ett helt liv i arbete och arbetslöshet. Differensen blir 833 kronor i månaden, enligt AMF pension. Gudnarsson påpekar att alla pensionärer ska kunna leva acceptabelt liv. Men ett helt livs hårt arbete måste löna sig och ge mer än dryga 800 kronor. Nedan redovisas de problem som pensionen står inför i framtiden;

  1. Ökad livslängd präglar dagens samhälle och anses ofta positivt. Dock drar ökad livslängd ned när den allmänna pensionen ska delas ut under fler år.
  2. ”The boomers” går i pension. Generationsgruppen the boomers, födda mellan 1940 och -64, var förhållandevis stor. När dessa snart går i pension ska fler pensionärer försörjas.
  3. Färre arbetsår präglar dagens arbetsliv. Sedan länge har ett arbetsliv räknats vara 40 år. Dagens uppskjutna examensålder samt senare etablering på arbetsmarknaden, i kombination med en fortsatt normal pensionsålder på 65 år, minskar antalet år vi arbetar. Alltså blir åren då pensionen tjänas ihop färre.
  4. Arbetsmarknaden skapar inte fler jobb. Arbetslösheten har det senaste decenniet legat på relativt jämna nivåer. Arbetslösheten minskar alltså inte trots tillväxt. Detta beror delvis på digitalisering och automatisering av arbeten.
  5. Pensionssystemet beskrivs av flera som underfinansierat. Bland annat beror detta på arbetslösheten och de färre åren vi jobbar men även på låga pensionsavgifter, vilka innebär att statskassan måste bidra med drygt 100 miljarder kronor till pensionen årligen.
  6. Fler saknar tjänstepension eftersom antalet arbetande utan kollektivavtal ökat, på grund av en förändrad arbetsmarknad.
  7. Komplicerad premiepension. En ytterligare utmaning för pensionsbolagen är att systemet för eget sparande och val av pension ofta är komplicerade för gemene man att förstå. Oinformerade val kan leda till en minskad pension för människor.

Lösningar för ökad pension

”Det ska löna sig att arbeta.”  Socialdemokraterna

Trots många utmaningar för pensionssystemet i framtiden finns även lösningar. Förändringar i pensionssystemet är inte endast möjliga utan även nödvändiga för att försäkra den svenska välfärden och välståndet för kommande generationer.

En väldebatterad lösning är att höja pensionsåldern vilket skulle motverka problemen relaterade till kortare arbetsliv och ökad livslängd. Vi kan arbeta högre upp i åldrarna när vi håller oss friska längre. Om människor arbetar längre ökar intäkterna från skatter och arbetsgivaravgifter vilket höjer pensionerna. Höjd pensionsålder kan kompenseras med insatser för arbetsmiljön. Höjningen kan även ske stegvis, exempelvis genom att den tidigaste uttagsåldern av pension höjs i takt med ökad medellivslängd.

Pensionssystemet lever inte upp till det förväntade välståndet under pensionsåren. En lösning på underfinansieringen, kan vara att höja pensionsavgifterna. Avgifterna för pension var menade att ligga på 18,5 procent av inkomsten, vid inrättandet av systemet. Idag är siffran 17,21 procent. Om avgifterna höjs till 18,5 procent ökar pensionen i genomsnitt med 1400 kronor i månaden. Avgiftshöjning är dock oattraktivt för politiska partier. Men Fortum menar att höjningen av avgifterna kan utformas så att individen inte träffas direkt och människors köpkraft kvarstår. Även att säkra kollektivavtal och tjänstepension för fler skulle hjälpa pensionen för många, framförallt i nya branscher inom till exempel sociala medier där arbetsavtal inte är lika välutvecklade.

Socialdemokraterna föreslog den första maj 2018 att höja pensionen med 600 kronor i månaden för 6/10 pensionärer. Förslaget rubriceras ”Höjd pension för vanligt folk”. Reformen kommer kosta staten cirka 4 miljarder kronor per år och omfattar 1,2 miljoner pensionärer. Regeringen motiverar förändringen med att ”det ska löna sig att arbeta” och reformen berör främst människor som arbetat med vanligare yrken, exempelvis undersköterskor, förskolelärare och butiksanställda. LO-ekonomerna välkomnar förslaget men betonar att mer måste göras för att säkerställa välfärden för äldre.

Lösningar för ökat sparande

Premiepensionssystemet visas i två statliga utredningar vara komplicerat för pensionssparare. Gemene man saknar kunskap i fondhandel och utgången för fondköpen blir slumpmässiga. Premiepensionssystemet bör konsumentanpassas. Ett enklare system kan möjliggöras genom att antalet valbara fonder krymps och  traditionell pensionsförsäkring införs som ett tryggare och standardiserat alternativ för spararna.

Ännu en möjlig solution att främja privat pensionssparande. När nya arbetsmarknader växer fram, där tjänstepension inte är en självklarhet, och allmänpensionen krymper ökar vikten av eget sparande. Skandia lanserar en ny sparform kallad ”Allemanspension” för att gynna sparande. Allemanspensionen beskattas som tjänstepension på 0,08% jämfört den nuvarande skatten på 0,45% vid sparande i ”Investeringssparkonto”. Skandia menar att lägre beskattat sparkapital gynnar sparande.  

Slutsats – framtiden för pensionärerna

Att framtiden bär på utmaningar för pensionssystemet framgår tydligt. En minskande allmänpension visar att förändringar måste genomföras för att pensionssystemet ska vara fortsatt hållbart och våra äldre ska kunna leva ett gott liv. Att det endast skiljer 833 kronor i allmänpension för att ha arbetat ett helt livnär chockerande. Om pension ska vara en form av uppskjuten lön måste korrelationen mellan arbete och pension stämma. Nya förslag och reformer är nödvändiga. Fler anledningar för och enklare pensionssparande är angeläget. Människor i framtiden kanske inte kan förlita sig på allmän pensionen i lika stor utsträckning men pensionssystemet måste vara någorlunda hållbart och långsiktigt.

Läs mer

  1. “Höjd pension för vanligt folk”. Socialdemokraterna. 01/05/18.
  2. Lindelöw, Frans. Munter, Matias. “Stärk pensionen med en ny gynnad sparform”. Svenska Dagbladet. 20/05/18.
  3. Gudnarsson, Per. “Det kommer inga pensionsräddare”. Svenska Dagbladet. 29/05/18.
  4. ”Trots stärkt svensk ekonomi ökar välfärdsunderskottet”. Dagens Nyheter. 22/05/18.
  5. “Vitboken”. Folksam. 2017.
  6. “Pensionssystemet”. Pensionärernas Riksorganisation.
  7. “Så fungerar pensionssytemet”. AMF Pension.

Senast uppdaterad: 2018-06-25 av Konsument.se


Svenska kronan når nya låga nivåer: Orsak och konsekvens

Svenska kronan ligger på den lägsta nivån sedan den stora finanskrisen 08-09. Detta trots att både den svenska och den globala ekonomin är god. Tillväxten i Sverige är också hög, under första kvartalet 2018 låg den på 0,7 procent. Trots detta håller alltså svenska kronan samma utveckling. Svenska kronan är fortsatt mycket svag. Frågan är hur detta påverkar den svenska ekonomin, landets konsumenter och företag.

Orsakerna till den rekordsvaga svenska kronan

Bakgrunden till valutans låga nivå är framförallt Riksbankens sedan länge låga ränta. Reporäntan är idag minus 0,50 procent. En minusränta var i Sverige okänt innan den infördes av Riksbanken 2015. Anledningen till en styrränta under nollstrecket är Riksbankens önskan att uppnå inflationsmålet på 2%. Den senaste redovisningen visade en inflation på 2 procent men den underliggande inflationen (där elpriser exkluderas) uppmäts endast 1,5 procent. Riksbanken väntas höja räntan under året. Den låga räntan gör Sverige till ett oattraktivt land att spara i. Utländska investerare väljer andra länder, vilket försvagar valutan ytterligare.

En annan orsak till den svaga kronan är den påfallande oron på börsen. Bland annat den svenska bostadsmarknaden orsakar svajningar (Läs även: Fortsatt kris på bostadsmarknaden). Bostadsmarknaden har länge varit svävande och hur marknaden kommer förändras är ovisst. Utöver detta skapar omvälvningar i omvärlden börsoro. President Donald Trumps bestämmelser om importtullar för bland annat Europa och Kina – och även oklarheten kring besluten – påverkar världsmarknaden. Trumps vacklande samtal med Xi Jing Ping och King Jong-Un skapar också oro med oförutsägbarhet på börsen som följd.

Konsekvenser av en svag krona

Effekterna av en svag krona blir mycket skilda för olika parter. För svensk ekonomi blir konsekvensen ofta god;

  1. Den svenska exporten blir till följd av den mycket svaga kronan otroligt hög och gynnsam. Detta är gott för svenska ekonomin eftersom den i stort är beroende av exporthandeln. Enligt Statistiska Centralbyrån bidrar den goda exporthandeln till att ekonomin växer. Enligt Ekonomi Fakta exporterar Sverige till ett värde av 45% av BNP. Svensk export är även större än vår import, redovisar Statistiska Centralbyrån. Det ger oss ett positivt handelsnetto. I mars 2018 var det svenska handelsnettot 2,6 miljarder kronor i överskott.
  2. Den svaga kronan slår hårt mot företag som driver verksamhet i utlandet samt mot utländska fonder. Företag som jobbar i utlandet påverkas negativt och även utländska fonder. Exempelvis rapporterade svenska SAS negativa siffror för första kvartalet 2018. Företaget backade med nästan en halv miljard kronor. Framförallt på grund av den svaga kronan då mycket i flygbranschen handlas i amerikanska dollar.
  3. Den svenska turistnäringen kan få en skjuts som följd av en svag krona. Turister i Sverige blir mer villiga att spendera när valutakursen är billig. Detta gynnar den svenska handeln och tillväxten.
  4. Samtidigt blir semestern för svenska utlandsresande en dyrare historia då man får mindre för pengarna, pågrund av valutans värde.
  5. Även inflationen kan påverkas av den svaga kronan, importer blir nämligen dyrare. Det handlar bland annat om import av livsmedel som inte finns i Sverige, exempelvis exotisk frukt, kaffe och oliver. När varorna blir dyrare kan inflationen plantera sig i den svenska ekonomin. Vissa produkter på marknaden blir alltså dyrare för svenska inköpare och konsumenter som följd av en svensk krona.

Analys

Valuta är svårkalkylerat. Hur världshändelser påverkar börsen kan få avgörande effekter på valutavärden. En fråga som kan ställas är om den svenska kronan är felvärderad, eftersom det låga värdet inte följer normen för valutavärde vid god ekonomi. Företag som exporterar måste dock, trots dagens lätta handel, fortsätta utvecklas för att vara konkurrenskraftiga när valutan sen stärks. Den ökade kostnaden av importerade varor skulle kunna driva på inflationen så det svenska inflationsmålet nås. Vid det läget skulle det vara möjligt att Riksbanken tidigarelägger en höjning av styrräntorna. Sverige skulle då åter kunna bli intressant för utländska investerare och man kan förutspå att fler svenska hushåll skulle välja att spara. Samtidigt skulle till exempel bostadslån bli dyrare. Som sagt är den svenska bostadsmarknaden orolig och ytterligare förändringar skulle kunna skapa störningar. Förmodligen kommer den svenska kronan vara fortsatt svag under en längre tid. Detta med tanke på den länge pågående trenden.

Läs mer

  1. Ohlin, Jonas. “Därför är den svenska kronan så svag”. SVT Nyheter. 29/04/18.
  2. Ohlin, Jonas. “Vinnare och förlorare på en svag svensk krona”. SVT Nyheter. 14/05/18.
  3. “Svensk ekonomi är beroende av exporten”. Statistiska Centralbyrån.
  4. “Handelsnettot 2,6 mijarder kronor i mars”. Statistiska Centralbyrån. 26/04/18.
  5. “Riksgärlden tar position för stärkt krona för att sänka kostnaden för statsskulden” Riksgälden. 25/05/18.
  6. Björklund, Marianne. “Svag krona riskerar att göra företagen lata”. Dagens Nyheter. 19/04/18.
  7. Carlgren, Fredrik. “BNP – Svergie”. 30/05/18

Ytterligare aktuellt i ämnet

Riksgälden – som förvaltar svenska finanser, bland annat statsskulden – har gått ut och sagt att de vill stärka den svenska kronan. Detta för att minska andelen utländsk valuta som utgör skulden. Det görs genom att växla till sig utländsk valuta mot kronor. Riksgälden säger att det egentligen inte är skadligt med en svag krona med den goda svenska ekonmin motsätter valutans låga värde. Växelkursen borde vara starkare, menar Riksgälden. Riksgäldens plan påstås minska statsskulden och på så sätt tjäna in pengar till de svenska skattebetalarna. Detta gjordes även under finanskrisen -08. Då blev vinsten 8 miljarder kronor.


Senast uppdaterad: 2018-06-15 av Konsument.se