Svenska kronan når nya låga nivåer: Orsak och konsekvens

Svenska kronan ligger på den lägsta nivån sedan den stora finanskrisen 08-09. Detta trots att både den svenska och den globala ekonomin är god. Tillväxten i Sverige är också hög, under första kvartalet 2018 låg den på 0,7 procent. Trots detta håller alltså svenska kronan samma utveckling. Svenska kronan är fortsatt mycket svag. Frågan är hur detta påverkar den svenska ekonomin, landets konsumenter och företag.

Orsakerna till den rekordsvaga svenska kronan

Bakgrunden till valutans låga nivå är framförallt Riksbankens sedan länge låga ränta. Reporäntan är idag minus 0,50 procent. En minusränta var i Sverige okänt innan den infördes av Riksbanken 2015. Anledningen till en styrränta under nollstrecket är Riksbankens önskan att uppnå inflationsmålet på 2%. Den senaste redovisningen visade en inflation på 2 procent men den underliggande inflationen (där elpriser exkluderas) uppmäts endast 1,5 procent. Riksbanken väntas höja räntan under året. Den låga räntan gör Sverige till ett oattraktivt land att spara i. Utländska investerare väljer andra länder, vilket försvagar valutan ytterligare.

En annan orsak till den svaga kronan är den påfallande oron på börsen. Bland annat den svenska bostadsmarknaden orsakar svajningar (Läs även: Fortsatt kris på bostadsmarknaden). Bostadsmarknaden har länge varit svävande och hur marknaden kommer förändras är ovisst. Utöver detta skapar omvälvningar i omvärlden börsoro. President Donald Trumps bestämmelser om importtullar för bland annat Europa och Kina – och även oklarheten kring besluten – påverkar världsmarknaden. Trumps vacklande samtal med Xi Jing Ping och King Jong-Un skapar också oro med oförutsägbarhet på börsen som följd.

Konsekvenser av en svag krona

Effekterna av en svag krona blir mycket skilda för olika parter. För svensk ekonomi blir konsekvensen ofta god;

  1. Den svenska exporten blir till följd av den mycket svaga kronan otroligt hög och gynnsam. Detta är gott för svenska ekonomin eftersom den i stort är beroende av exporthandeln. Enligt Statistiska Centralbyrån bidrar den goda exporthandeln till att ekonomin växer. Enligt Ekonomi Fakta exporterar Sverige till ett värde av 45% av BNP. Svensk export är även större än vår import, redovisar Statistiska Centralbyrån. Det ger oss ett positivt handelsnetto. I mars 2018 var det svenska handelsnettot 2,6 miljarder kronor i överskott.
  2. Den svaga kronan slår hårt mot företag som driver verksamhet i utlandet samt mot utländska fonder. Företag som jobbar i utlandet påverkas negativt och även utländska fonder. Exempelvis rapporterade svenska SAS negativa siffror för första kvartalet 2018. Företaget backade med nästan en halv miljard kronor. Framförallt på grund av den svaga kronan då mycket i flygbranschen handlas i amerikanska dollar.
  3. Den svenska turistnäringen kan få en skjuts som följd av en svag krona. Turister i Sverige blir mer villiga att spendera när valutakursen är billig. Detta gynnar den svenska handeln och tillväxten.
  4. Samtidigt blir semestern för svenska utlandsresande en dyrare historia då man får mindre för pengarna, pågrund av valutans värde.
  5. Även inflationen kan påverkas av den svaga kronan, importer blir nämligen dyrare. Det handlar bland annat om import av livsmedel som inte finns i Sverige, exempelvis exotisk frukt, kaffe och oliver. När varorna blir dyrare kan inflationen plantera sig i den svenska ekonomin. Vissa produkter på marknaden blir alltså dyrare för svenska inköpare och konsumenter som följd av en svensk krona.

Analys

Valuta är svårkalkylerat. Hur världshändelser påverkar börsen kan få avgörande effekter på valutavärden. En fråga som kan ställas är om den svenska kronan är felvärderad, eftersom det låga värdet inte följer normen för valutavärde vid god ekonomi. Företag som exporterar måste dock, trots dagens lätta handel, fortsätta utvecklas för att vara konkurrenskraftiga när valutan sen stärks. Den ökade kostnaden av importerade varor skulle kunna driva på inflationen så det svenska inflationsmålet nås. Vid det läget skulle det vara möjligt att Riksbanken tidigarelägger en höjning av styrräntorna. Sverige skulle då åter kunna bli intressant för utländska investerare och man kan förutspå att fler svenska hushåll skulle välja att spara. Samtidigt skulle till exempel bostadslån bli dyrare. Som sagt är den svenska bostadsmarknaden orolig och ytterligare förändringar skulle kunna skapa störningar. Förmodligen kommer den svenska kronan vara fortsatt svag under en längre tid. Detta med tanke på den länge pågående trenden.

Läs mer

  1. Ohlin, Jonas. “Därför är den svenska kronan så svag”. SVT Nyheter. 29/04/18.
  2. Ohlin, Jonas. “Vinnare och förlorare på en svag svensk krona”. SVT Nyheter. 14/05/18.
  3. “Svensk ekonomi är beroende av exporten”. Statistiska Centralbyrån.
  4. “Handelsnettot 2,6 mijarder kronor i mars”. Statistiska Centralbyrån. 26/04/18.
  5. “Riksgärlden tar position för stärkt krona för att sänka kostnaden för statsskulden” Riksgälden. 25/05/18.
  6. Björklund, Marianne. “Svag krona riskerar att göra företagen lata”. Dagens Nyheter. 19/04/18.
  7. Carlgren, Fredrik. “BNP – Svergie”. 30/05/18

Ytterligare aktuellt i ämnet

Riksgälden – som förvaltar svenska finanser, bland annat statsskulden – har gått ut och sagt att de vill stärka den svenska kronan. Detta för att minska andelen utländsk valuta som utgör skulden. Det görs genom att växla till sig utländsk valuta mot kronor. Riksgälden säger att det egentligen inte är skadligt med en svag krona med den goda svenska ekonmin motsätter valutans låga värde. Växelkursen borde vara starkare, menar Riksgälden. Riksgäldens plan påstås minska statsskulden och på så sätt tjäna in pengar till de svenska skattebetalarna. Detta gjordes även under finanskrisen -08. Då blev vinsten 8 miljarder kronor.


Senast uppdaterad: 2018-06-15 av Konsument.se


Fortsatt kris på bostadsmarknaden: så blir 2018

Bostadsmarknaden har de senaste åren präglats av rekordrapporter. Kvadratmeterpriset har nått historiskt höga nivåer, 8 av 10 kommuner misslyckas med bostadsförsörjningen och tvister vid bostadsbyggande uppdagas. Krisen uppmärksammas av politiker och fastighetsägare och turerna är många: vem ska stå till svars? Att en förändring behövs nu är något parterna kan enas om. Men förändringens utformande debatteras fortsatt. Såhär ser prognosen ut för bostadsmarknaden 2018.

Fakta

  1. År 2018 börjar annorlunda. Bostadspriset backar och utbudet på marknaden är större än förväntat. Lägenheter ligger nu ute längre på marknaden, menar Claudia Wörmann boendeekonom på SBAB. Hemnet rapporterar att utbudet i januari var 63% större än vid samma tidpunkt året innan. Det är en markant skillnad.
  2. Den höga byggnadstakten som varit närvarande på marknaden verkar stanna av. År 2016 blev bostadsbyggandet i Sverige rekordstort som svar på bostadsbristen. Flest fastigheter producerades sedan 1992. Beräkningar från bland annat Boverket visar en minskning med 50% under 2018. Samtidigt menar svenska kommuner att byggtakten kommer hålla i sig.
  3. Fler än 8 av 10 kommuner har 2018 bostadsbrist. Byggpriset noteras som den mest begränsande faktorn av byggandet.
  4. Ett avtagande intresse visar sig på bostadsmarknaden, konstaterar HSBs vd Pernilla Bonde. Senaste årens nyproduktioner har utformats med attraktivitet som ideal. Därmed har priserna på lägenheter stigit över det genomsnittliga marknadspriset. Marknaden beskrivs av kritiker som ”tvärdöd”.
  5. Den första mars införs den skärpta amorteringslagen. Lagen innebär att hushåll nu måste amortera – betala tillbaka – mer på bolån om lånet överskrider 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Skärpningen omfattar färre personer än amorteringskravet som stadgades 2016. De påverkade utgör cirka 15% av bankernas låntagare.
  6. Idag står knappt 616 000 personer i bostadskö i Stockholm. Den genomsnittliga kötiden var 2017 cirka 10 år.

”Risken är nu stor att vi, för första gången någonsin, får en generation som får sämre möjligheter än sina föräldrar att skapa ett eget hem”.

HSB svar på kritiken

Pernilla Bonde, vd HSB Riksförbund, och Anders Lago, förbundsordförande HSB, besvarade i en artikel i Svenska Dagbladet kritiken av bostadsläget. De två cheferna erkänner felsteg vid planering av nya bostäder. Bonde och Lago pekar på de attraktiva och dyra bostäderna som det främsta problemet. Byggnationerna har riktas mot en för smal målgrupp. Skribenterna menar att en del av ansvaret att möta marknaden med passande bostäder ligger hos bostadsutvecklarna, exempelvis HSB. Dock argumenterar artikeln att merparten av ansvaret ligger hos riksdag och regering. Här finns den största makten att reformera, menar Bonde och Lago. De ser situationen som allvarlig. ”Risken är nu stor att vi, för första gången någonsin, får en generation som får sämre möjligheter än sina föräldrar att skapa ett eget hem”, säger Bonde och Lago. Avslutningsvis understryks att bostadsutvecklare behöver ta ett större ansvar för bostadsförsörjning.

Analys

Det råder stora problem på bostadsmarknaden och framtiden är fortsatt osäker. Avmattningen på marknaden kan vara tillfällig, eftersom bostadsmarknaden har gått upp under en längre tid. Amorteringskravet påverkar marknaden med lägre priser. Vilket kan öppna för ökat bostadsbyggande, samtidigt som vissa konsumenter får svårare att låna. Främst skapar förändring i politisk  beslut förvirring för köpare och oro på marknaden. Långa bostadsköer bibehålls av exklusiva och dyra bostäder. Bristen på billiga bostäder är tydlig och matchningen på marknaden måste stärkas. Kontinuerligt bostadsbyggande är avgörande och billiga bostäder kan vara attraktiva att investera i, i och med den låga konkurrensen.

En förändring av läget är eftersträvansvärt för samtliga parter. Bostadsproducenter vill bygga och sälja (mäklare likaså), köande vill ha lägenheter och politiker en lösning på problemet. Politiker kan förlora förtroende på grund av den otillfredsställande bostadsmarknaden. En långsiktigt och stabil marknad kan bli möjlig med en blocköverskridande politik. Det lär ta fortsatt lång tid innan bostäder står på plats som kan tillfredsställa de många som står i kö. Förhoppningsvis påverkar inte bostadsbristen de unga så mycket som HSB föreslår – att deras liv skulle bli sämre än tidigare generationers.

Läs mer:

  1. Lucas, Dan. ”Per Bolund: Liberalerna skapar osäkerhet med utspel om amorteringskravet” . Dagens Nyheter. 09/05/18.
  2. ”Skärpta amorteringskrav och möjliga räntehöjningar så kommer bostadsmarknaden förändras under 2018”. Dagens Nyheter. 14/02/18.
  3. Hellekant, Johan. “Minstern om skärpt krav på amortering:’Olyckligt’”. Svenska Dagbladet. 11/05/18.
  4. Bonde, Pernilla. Lago, Anders. ”Självkritik krävs – vi har byggt fel”. Svenska Dagbladet. 15/05/18.
  5. “Bostadskön i siffror” Bostadsförmedlingen. 2018.
  6. “Bostadsbristen fortsätter dominera”. Hyresgästföreningen. 09/05/18.

Politisk kris i Italien: Eventuell risk för den svenska ekonomin

Finansinspektionens första stabilitetsrapport 2018

”Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande.”

Så lyder den första raden av Finansinspektionens (FI) senaste stabilitetsrapport. De svenska finanserna håller måttet men oroligheter runt om i världen utgör fortfarande en risk, konstaterar stabilitetsrapporten.

Finansinspektionen publicerar två gånger per år en stabilitetsrapport över det svenska finanssystemet. Företag och ekonomin överlag redogörs och analyseras för att utpeka risker i den svenska ekonomin. Finansinspektionens chef Erik Thedéen kommenterade rapporten vid publicerandet och kastade ljus över det politiskt och ekonomiskt aktuella Italien.

Det var under söndagen den 27 maj som ett stort ras på Milanobörsen inträffade, då den nya premiärministern steg ned från sitt uppdrag. Italiensk politik har länge varit labil. Sex skilda regeringar har styrt landet på tio år. Sedan det italienska presidentvalet 4 mars 2018 har regeringsbildandet varit en ständigt aktuell och slitsam fråga. I förra veckan presenterades Giuseppe Conte som blivande premiärminister men under söndagen krossades förväntningarna om regeringsbildning då Italiens president Sergio Mattarella avvisade Contes valde finansminister. I och med nyheten demolerades planen på en koalitionsregering mellan populistiska Femstjärnerörelsen och främlingsfientliga Lega. Flera politiska kommentatorer förutspår ett italienskt nyval nästa höst.

“Läget är dramatiskt”

Finansinspektionens uttalade oro över den italienska politikens instabilitet begrundas bland annat på det faktum att Milanobörsen backat kraftigt. Euron nådde i veckan det lägsta värdet mot amerikanska dollarn på ett år. Detta medan stora italienska banker går på knäna på grund av stora och dåliga lån. Italiens omfattande statsskuld, hela 130% av BNP, förstorar problemen. Italiens ränta på statsobligationer har drastiskt pressats upp till 2.25% som en konsekvens av misslyckandet att driva igenom en ny regering. Den plötsliga ökningen beror på att oroligheterna ökar misstron för Italiens betalningsmöjlighet.

Börsras i Europa 29/5

Italien påverkan på omvärldens ekonomier märks vid börsraset under eftermiddagen 29 maj. Runt om i Europa har börserna rasat.

  • Ledande index på Milanobrösen backade med 2,6 procent.
  • DAX-index i Frankfurt med 1,6 procent.
  • Deutsche Bank och Commerzbank tappade 4,8 respektive 3,7 procent.
  • I London gick FTSE ned med 1,3 procent.
  • Samlingsindexet Stoxx 600 tappade 1,4 procent.
  • I Stockholm sjönk SEB med 2,1 procent, Nordea med 1,5 procent medan Swedbank
Erik Thedéen, chef för Finansinspektionen, medger att i nuläget är det främst Italiens egna statsekonomi som påverkas men om euron rycks med ytterligare i agitationen kan detta få konsekvenser för Sverige. Skillnaden mellan länderna är var skuldsättningen finns. Italiens skulder är främst statliga medan svenska hushålls skulder ökat. En höjd ränta i Sverige skulle slå mot individerna. Ökade skulder hos svenska hushåll är något både nationella och internationella ministerier varnat för. Otmar Issing, som fram till 2006 satt i Europeiska Centralbankens ledningsgrupp, uttrycker stark oro inför utvecklingen i Italien och menar att Italien skulle kunna förorsaka stora problem. En risk Issings påpekar är Italiens växande statsskulder, det avväpnar ekonomin för eventuella kriser. Guiseppe Contes planerade regering har kritiserads för en dålig budgetplan, vilket inte skulle mildra den italienska statsskulden.

Vidare är Italien en avgörande part i eurosamarbetet och även en av EU:s grundpelare. Därav kan Italien ha stor inverkan på eurons stabilitet. Ursprungligen interna konflikter i ett EU-land kan dämpa den ekonomiska aktiviteten och tillväxten i unionen om problemen sprids. Till risken hör att de två majoritetspartierna Femstjärnerörelsen och Lega framställer sig som mycket euroskeptiska. Lega och Femstjärnerörelsen har även proposerat slopningar av Europeiska lagar, en irritationskälla i Bryssel. En italiensk konflikt med Bryssel och andra EU-starka länder som Tyskland skulle slå negativt på marknaden. Oenigheterna mellan norra och södra Europa är redan närvarande och ökad friktion skulle kunna försvåra eurosamarbetet ytterligare och i sin tur hota Europas ekonomi.

Fortsatt regeringskris i Italien kan hota eurons stabilitet. Erik Thedéen beskriver läget som ”dramatiskt” men stabilitetsrapporten understryker en svensk finansmarknad som är välfungerande och relativt robust. Den goda tillväxten, låga inflationen, och låga räntorna bidrar till detta. Stigande skuldsättning samt ökade priser på fasta tillgångar redovisas av FI som svagheterna i den svenska ekonomin, vilka kan bli tydliga när tillväxten igen vänder. Den svenska statsskulden, vilken är relativt låg, bidrar till svenska ekonomins hållbarhet.

Analys

Italiens ekonomi är inte redo för en hård politisk kris. Den svenska ekonomin är bättre rustad men det sammanlänkande ekonomiska systemet i EU riskerar en dominoeffekt. Fortsättningen i italiensk politik kommer ha en inverkan på börsen i Europa. Tumult inför ett nyval skulle kunna vara en risk. Samtidigt kommer den regering som väljs spela en ännu större roll. En långvarig omdömeslös ekonomisk politik kan få mer långvariga konsekvenser för Europa. Då får vi hoppas att Sverige, så som 2008, kan hålla oss utanför epicentrum. Sveriges ekonomiska chanser är fortfarande goda.


Läs mer

  1. Schück, Johan. “ECB-veteran varnar: Europa hotas av chock från Italien“. Dagens Nyheter. 27/05/18.
  2. Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:1)“. Finansinspektionen. 29/05/18.
  3. FI-chefen varnar för allvarlig eurokris“. Svenska Dagbladet, TT, 29/05/18.
  4. Italiensk Kris skrämmer Stockholmsbörsen“. Svenska Dagbladet, TT, 28/05/18.
  5. Alestig, Peter. “Kaos i Italien – så kommer Europa att påverkas“. Svenska Dagbladet. 28/05/18.
  6. Ny rapport: Ökad risk för finansiella störningar“. Svenska Dagbladet, TT. 29/5/18.

Senast uppdaterad: 2018-06-04 av Konsument.se