Olika krav på digitala lånelöften

Att få ett lånelöfte kan betyda mycket för dig som köpare och kan innebära att du kan göra en bra affär och få tillgång till ditt drömboende och vinna budgivningen. Det har aldrig varit enklare att få ett lånelöfte eftersom de flesta låneinstitut erbjuder dig som potentiell kund att söka digitalt.

Vad är ett lånelöfte?

Ett lånelöfte innebär att du som är i begrepp att köpa någon form av bostad får en exakt budget med hur mycket du får lån på och vad som är din maxgräns. Lånelöftet innebär att du som köpare får ett löfte från låneinstitutet på hur mycket de kan tänka sig att låna ut till dig. Löftet gäller normalt i 3 till 6 månader och är helt gratis. Du som köpare har ingen bindningstid och kan när som helst säga nej till lånelöftet och istället välja en annan aktör.

Vem kan få ett lånelöfte?

De olika låneinstituten ställer helt olika krav på vad som är viktigt för att man skall få ett lånelöfte. Får du nej från en aktör är det inte säkert att du får nej från nästa. Eftersom inte lånelöftena är bindande är den en god idé att söka lånelöfte hos ett par aktörer samtidigt och se vilken som erbjuder de bästa villkoren och det högsta beloppet. Det är dock viktigt att veta att kreditvärdigheten sänks om du frågor hos för många aktörer. Välj därför noggrant ut två till tre aktörer som du tror på och som har fått bra betyg från andra.

Fördelar med att ha ett lånelöfte

Fördelarna med att du som köpare har skaffat dig ett lånelöfte är flera. För det första vet du exakt hur mycket du får lov att låna och kan då koncentrera dig på objekt som är inom din budget. För det andra är det så att mäklare ibland kräver att man har lånelöfte för att få komma på visning eftersom lånelöftet blir ett mått på att du som köpare är seriös. För det tredje så kan du göra snabba och effektiva affärer om hela finansieringen redan är färdig och klar. Du kan ligga steget före och göra mer aggressiv budgivning om detta skulle behövas.

Krav

Som sagt ställer de olika aktörerna olika krav. Det som framför allt kan skilja de olika aktörerna är din livssituation, om du har anmärkningar och hur din jobbsituation ser ut. Det viktigaste blir att fylla i din ansökan så korrekt och noggrant som möjligt. Det ställs ofta krav på att göra en boendekalkyl, på att ange sysselsättningsgrad och på att redovisa livssituationen.

Boendekalkyl

Boendekalkylen anger vad det kostar att bo i den specifika bostaden. Det finns ofta olika typer av digitala verktyg som hjälper dig att räkna ut den korrekta boendekalkylen. Har du inte ett specifikt objekt att utgå från försök att vara så specifik du kan eftersom lånelöftet ges på de uppgifter du lämnar. Skulle boendekalkylen drastiskt ändras på något sätt påverkar ju detta självklart ditt lånelöfte.

Sysselsättningsgrad

Det börjar bli en mer liberal syn vad det gäller sysselsättningsgraden. En del aktörer vill fortfarande veta exakt var man jobbar och hur mycket man jobbar medan andra aktörer mest är intresserad av att veta att man har någon form av inkomst. I dagsläget är det vanligt förekommande med projektanställning och detta är ju något som komplicerar det här med sysselsättningsgraden. Tankesättet kring sysselsättningsgraden luckras bitvis upp och i framtiden kommer det viktigaste bli att bevisa för den potentiella långivaren att man har förmåga att betala av sitt lån i tid.

Livssituation

Givetvis är livssituationen något som påverkar dina möjligheter till lånelöfte. Eftersom lånelöftet delvis bygger på återbetalningsförmågan är det bättre att vara två om ett lånelöfte, än att söka lånelöfte ensam. En del aktörer bryr sig också extra mycket om externa faktorer som hur många bilar det finns i hushållet, medans andra aktörer inte lägger någon vikt vid detta överhuvudtaget.


Sidansvarig

Anders Larsson
Anders Larsson
Finansexpert hos Konsument.se
Anders Larsson är utbildad ekonom med lång erfarenhet från finansbranschen. Anders är huvudansvarig för informationen om lån och krediter på Konsument.se. Det innebär att han regelbundet kontrollerar och sammanställer uppgifter om olika lånetyper och långivare.

Senast uppdaterad: 2019-03-29 av Anders Larsson