Innehåll


Vem kan vara borgenär och vad är det för något?

I vardagslivet stöter vi ibland på juridiska termer och begrepp som kan vara bra att förstå innebörden av. Två vanliga sådana termer är borgenär och gäldenär. Här reder vi ut vad de betyder.

Vad är en borgenär?

Borgenär kallas den part som tillhandahåller ett lån. Vanligen är det en bank eller en kreditgivare, men det kan också vara en privatperson.

Gäldenär kallas den som tar lånet, i dagligt tal brukar vi säga låntagaren.

När en bank eller en kreditgivare godkänt ett lån upprättas alltid ett avtal, så kallat skuldebrev, mellan parterna. Där fastställs bland annat på vilken tid lånet ska betalas tillbaka och till vilken räntekostnad. Banken eller kreditgivaren kallas i skuldebrevet borgenär och låntagaren kallas gäldenär.

När det gäller ett större lån är det vanligt att räntan delas in i en rörlig och en fast del. Det är viktigt att du som gäldenär gör din läxa och jämför olika bankers villkor så att du får det lån som är mest fördelaktigt för dig.

När borgenären är en privatperson

Om borgenären är en privatperson är det inte säkert att det finns något avtal upprättat angående lånet.

Kan man då ställa krav på betalning? Svaret är ja, ett muntligt avtal gäller här.

Däremot kan det vara svårt att visa på att avtalet slutits om det uppstår en tvist mellan parterna. Vem som helst kan alltså vara borgenär, men man bör alltid tänka på att skriva ett avtal även om det gäller ett lån till en vän. Man kan som privat borgenär själv upprätta ett skuldebrev. Där uppger man belopp, på vilken tid skulden ska betalas, om det ska hel- eller delbetalas, eventuell ränta, med mera.

Skuldebrev

Ett undertecknat skuldebrev som tydligt visar vad borgenär och gäldenär kommit överens om minskar risken för senare osämja mellan parterna.

Tänk på att det även är viktigt att upprätta ett skuldebrev om du tar ett lån för någon annans räkning.

Exempel: Karin vill köpa en bil men har inte tillräcklig inkomst för att få ett billån. Karins mamma tar då ett lån som Karin får nyttja. Karins mamma upprättar ett skuldebrev där det framgår att hon är borgenär och Karin gäldenär, hur stor skulden är, vilken summa Karin ska betala varje månad och till vilken ränta samt när Karin ska ha löst sin skuld.

Andra former av borgenärer

Borgenär kallas även den som tillhandahållit en vara eller tjänst som ska betalas i efterskott.

Exempel:Gustav har beställt måttsydda gardiner till sin arbetsplats hos Gardinbutiken och begärt att få kostnaden fakturerad. Till dess att Gustavs företag betalat sin faktura har Gardinbutiken en fordran på dem, och är således borgenär. En fordran behöver dock inte enbart bestå av pengar. Om du har betalat en vara eller tjänst i förskott är du borgenär till dess att du fått din vara eller tjänst levererad.

Exempel:

Elin har också beställt måttsydda gardiner, till sitt vardagsrum, hos Gardinbutiken och betalat dem i förskott. Hon har då en fordran på Gardinbutiken. Till dess att Elin fått sina gardiner levererade är det hon som är borgenär.

Borgenär eller borgensman

Borgenär och borgensman, vad är skillnaden?

Ordet borgenär förväxlas ofta med att gå i borgen för någon, det vill säga att vara borgensman, men dessa är två vitt skilda saker. Att gå i borgen för någon annan innebär att man förbinder sig att betala den gäldenärens, det vill säga den låntagarens, skuld om denne inte själv kan eller vill betala.

En borgenär kan begära en borgensman vid ett lån för att säkerställa att skulden betalas i de fall det anses tveksamt att gäldenärens betalningsförmåga räcker till. Detta är ett juridiskt bindande avtal där borgensmannen är gäldenär i lika hög grad som den person som tagit lånet. Därför bör man tänka sig noga för om man blir tillfrågad om att gå i borgen för någons lån.

Sammanfattning:

Borgenär – är den person eller det företag som har en fordran på en vara, tjänst eller ett lån.

Gäldenär – är den person eller det företag som borgenärens fordran gäller.

Borgensman – är den som åtagit sig att gå i borgen för någon annans lån och därmed förbundit sig att betala lånet, om gäldenären inte själv kan eller vill göra det. Detta avtal är juridiskt bindande.